Maria Eriksson mördades på en gångstig, intill slussen i Torshälla, bara 20 meter från sin arbetsplats i december 2023. Hennes mamma Ing-Marie Eriksson har fortfarande svårt att ta in det som hänt.
Sorgen efter dotterns död är bottenlös.
Ing-Marie Eriksson, som både var arbetskamrat och bästa kompis med sin dotter Maria har inte kommit över traumat – trots att det gått över ett år sedan hon tog emot det ofattbara beskedet.
– Nej, hon kommer inte tillbaka – och jag kan aldrig få en ny dotter. Det är en känsla som är svår att beskriva och jag vill ha svar på vem som ville henne så ont – och varför, säger Ing-Marie Eriksson.
Ing-Marie Eriksson beskriver sorgen efter sin dotter som avgrundsdjup. "Livet efter Maria är en berg och dalbana och jag kommer inte vidare".
Det var tidigt på morgonen den 11 december som 46-åriga Maria Eriksson sköts med flera skott intill slussarna i Torshälla, på en gång- och cykelstig utanför grinden till sin arbetsplats.
När hon påträffades i snön trodde ambulanspersonal initialt att det rörde sig om en olyckshändelse och det var först senare som dödsorsaken uppdagades.
– Maria hade inga fiender. Hon var omtyckt och ville alla väl. Hennes hjärta klappade verkligen för Torshälla och hon älskade sitt jobb som fastighetsskötare.
I februari i fjol häktades en 25-årig man misstänkt för mordet, men han släpptes efter en vecka. Strax därpå kom ytterligare två män att misstänkas i den åklagarledda utredningen, dock utan att häktas.
I juli sa förundersökningsledaren, vice chefsåklagare Charlotta Tanner, att utredningen fortfarande var högprioriterad och att man gjort vissa framsteg. Ett par månader senare medgav hon att man kört fast och i september lämnades utredningen tillbaka till polisen.
"Jag är säker på att det finns flera därute som vet vad som hände och vem som mördade Maria. Det är frågor jag vill ha svar på", säger Ing-Marie Eriksson.
Ing-Marie Eriksson tänder ett ljus på platsen där hennes dotter Maria Eriksson mördades den 11 december 2023.
– Jag är säker på att det finns flera därute som vet vad som hände och vem som gjorde detta. Det är för bedrövligt att polisen ännu inte tagit gärningsmannen, säger Ing-Marie Eriksson.
Vi står på stigen där Maria Eriksson mötte sin mördare och mamma Ing-Marie har svårt att hålla tårarna tillbaka när hon berättar om sin döda dotter.
– Hon skulle bli mormor, något hon gladdes över något oerhört. Nu fick hon aldrig träffa sitt barnbarn och det är en sorg som är svår att sätta ord på.
Marken där Maria Eriksson hittades var fram till för några veckor sedan fylld med blommor, samt påbörjade och utbrunna gravljus.
Nu har platsen städats upp helt och inget av minnena finns kvar – något som fått flera att reagera.
I en insändare, publicerad i Eskilstuna-Kuriren den 24 februari, påpekar skribenten att många Torshällabor redan använder uttrycket Mariaplatsen och att namnet borde antas officiellt.
I en insändare, publicerad i Eskilstuna-Kuriren den 24 februari, förespråkar skribenten att platsen där Maria Eriksson mördades borde få namnet Mariaplatsen officiellt.
"Det skulle betyda allt för mig om platsen där man fann min dotter fick bära hennes namn officiellt. Maria brann verkligen för Torshälla", säger Ing-Marie Eriksson, mamma till mördade Maria Eriksson.
– Det är en väldigt fin tanke och jag önskar inget annat än att det här stället kan få heta Mariaplatsen för att hedra hennes minne.
– Graven vi skapat för henne i Gillberga är familjens – det här skulle kunna bli en värdig plats för vänner och arbetskamrater i Torshälla, säger Ing-Marie Eriksson och tänder ett ljus som hon placerar intill ett träd.
Ett äldre par, kanske far- eller morföräldrar, i sällskap med en liten tjej på en balanscykel nickar kännande när de passerar oss.
Ing-Marie Eriksson kikar efter dem längs stigen innan hon börjar prata igen.
– Jag menar inget illa, men just sådant här är fortfarande svårt för mig att se. Det där skulle vara min Maria som var ute med sitt barnbarn.
Nu är det i stället Ing-Marie Eriksson som har dagis ett par gånger i veckan. Dagar hon beskriver som ovanligt bra.
– Han lyser verkligen upp min tillvaro och det behövs för det känns fortfarande obeskrivligt mörk varje dag jag tänker på vad som hände Maria.