Mörkret, tur och retur

Håret är nyduschat och träningsbagen hänger över ena axeln när Pain of Salvations grundare anländer till intervjun. Daniel Gildenlöw har börjat träna på gym för att stärka kroppen efter den köttätande bakterie som till slut kunde opereras (läs: gröpas) ur ryggen på honom.

– Jag kan fortfarande bli emotionellt överrumplad av det som hände. När man är mitt i det så kör man bara på utan att reflektera, men nu kan jag ibland känna av efterskalven, berättar Daniel.

Han spenderade nästan fyra månader på sjukhus och sedan följde rehabilitering hemma. Daniel säger att han i dag mår väldigt bra och han inte bär med sig någon bitterhet eller negativitet efter upplevelsen.

– Det är mer att jag nu slås av vad min familj och mina vänner gick igenom under de där månaderna, det är sådant man kanske inte hinner reflektera över under tiden det händer. Det är egentligen helt stört vad man har varit med om, och jag känner en stor tacksamhet för mitt liv.

Daniel berättar att han ofta får frågan om han har ändrat sina prioriteringar efter det som hänt. Men han säger att det inte är så stor skillnad på livet nu jämfört med tidigare.

– Jag tror att alla vet vilka prioriteringar som är bra att ha, men att sedan dyker livet upp och gör att alla i någon mån misslyckas med att hålla dem, ler Daniel.

Han har däremot fått mer lugn i sitt liv efter bakteriens uttåg. Faktiskt så ledde konvalescensen till att Daniel för första gången på år kunde sova ut ordentligt.

Men nu är stressen tillbaka.

Daniel suckar och säger att han vill hinna vara med familjen så mycket som möjligt. Samtidigt vill skivbolaget att Pain of Salvation ska ge ut en ny skiva, bokningsbolaget vill se bandet på turné och fansen vill att man ska uppdatera Facebook så ofta som möjligt.

– Stressen är det jobbigaste med att vara tillbaka i det vanliga livet igen. Medan jag var sjuk stod alla och hoppade och väntade på att jag skulle bli frisk, nu gäller det att hitta balansen i allt detta.

I förra veckan gav Pain of Salvation ut skivan "Falling home". Skivan, som är helt akustisk, har legat klar under en längre period men släppet sköts upp i väntan på att bandet samtidigt skulle släppa en live-dvd. På grund av att externa parter inte höll det som man hade kommit överens om slutade det hela med att Daniel fick ge sig i kast med ett arbete som tagit extremt mycket tid och ork i anspråk. Till slut bestämde man sig för att skjuta upp släppet av liveplattan.

– Det innebär att vi egentligen kunde ha släppt "Falling home" för länge sedan. Inspelningen var klar innan jag blev sjuk och albumet behövde bara kompletteras med lite artwork. Nu får vi se om vi kan släppa konserten som en egen produkt nästa år.

Att Pain of Salvations frontman och kreativa motor var sängliggande under flera månader ledde intressant nog till att en av Daniels förhoppningar infriades - att resten av bandmedlemmarna tog mer plats. Pain of Salvation hade nämligen till februari i år bokat in en stor spelning på Progressive Nation at sea 14, en musikalisk båtresa från Miami till Karibien. Eftersom bandet visste att fansen hade sett fram emot detta bestämde man att Pain of Salvation skulle uppträda utan Daniel Gildenlöw. Bandets gitarrist Ragnar Zolberg hoppade för tillfället in som sångare, och så fick man hjälp från oväntat håll.

– Det visade sig att Clay som skulle sälja merch och vara gitarrtekniker också var leadsångare och gitarrist i ett band, så han hoppade in på det gigget.

Daniel är glad över att bandet vågade spela utan honom, och att publiken föredrog att se Pain of Salvation utan Daniel hellre än att inte se bandet alls.

– Att de andra åkte utan mig skulle aldrig ha hänt med någon tidigare konstellation av Pain of Salvation. Alla i bandet är multiinstrumentalister och kan sjunga. Alla är drivna.

Känns det som en trygghet för dig att bandet kan klara av att göra sådana här saker själva? Med tanke på de avhopp som har skett tidigare?

– Ja, alla som spelar i Pain of Salvation i dag vet vad det innebär att spela i ett band. Vilka uppoffringar man får göra. Alla vet vad de har gett sig in på.

I Ragnar Zolberg har Daniel också hittat ett musikaliskt bollplank, och grunden till en ny skiva har börjat ta form.

– Den kommer att låta mer som våra skivor från början av 2000-talet, lite hårdare än Road Salt-skivorna som var ett sätt för mig att komma tillbaka till den musik som influerade mig när jag var ung.

Nej, det tuffa året verkar inte ha tärt på Daniels vilja att föra Pain of Salvation vidare. Tvärtom säger han att han känner en nytändning.

– Att spela musik är för mig samma sak som att känna hunger - det är något som jag måste göra. När vi hade avhoppen ur bandet för några år sedan så sa jag att även om Pain of Salvation skulle lägga ner så kunde jag inte sluta spela musik.

Fans över hela världen är glada över att bandet fortsatte lira. Faktum är att kvintetten står för en viss del av den årliga turismen till Eskilstuna.

– För några år sedan ringde Christer First (ägare av First Music i Eskilstuna, reds. anm.) mig och sa att han hade ett gäng italienare hos sig i butiken. De hade frågat honom om han kände mig och kunde få mig att komma och träffa dem. "Javisst" svarade jag, skrattar Daniel.