Årets mål för andelen ekologiska inköp i de kommunala tillagningsköken är 36 procent. Det uppnådde man redan under de tre första månaderna.
Faktum är att kommunen redan är en god bit på väg mot visionen för 2020, då hälften av varorna ska vara ekologiska. Under januari–mars i år uppgick ekoinköpet totalt i kommunen till så mycket som 46 procent. Det är en rejäl ökning från fjolårets 33 procent.
– Vi ligger verkligen i framkant, säger Karin Lundell som leder projektet att Krav-certifiera kommunens kök.
– Det känns skönt. För om ekoinköpen sjunker senare under året har vi marginal att klara målet ändå.
Samtidigt påpekar hon att den aktuella siffran anger det som beställts. I slutänden kan den bli något lägre eftersom det ekologiska alternativet inte alltid finns.
– Ofta är tillgången högre än efterfrågan och då ersätts varan med en ordinär.
Trots att ekologisk mat är dyrare har kommunens kök så här långt klarat omställningen utan ökade kostnader.
Karin Lundell har flera förklaringar:
– Framför allt handlar det om personalens inställning och engagemang. Köken har inte fått mer pengar utan ska lösa det inom befintlig budget. Och när man byter en billig oekologisk vara mot en dyrare ekologisk är det lätt att pengarna rasar i väg.
Då gäller det att tänka nytt. I en köttfärssås kan till exempel delar av köttfärsen bytas ut mot rotfrukter och baljväxter. Det är nyttigare och dessutom får man råd med lite dyrare färs.
Pengar finns också att hämta genom att minska svinnet.
– Generellt i landet kastas mellan 20 och 30 procent av maten. Det är pengar som i stället går att lägga på råvaror med kvalitet.
Hur mycket ekologiskt som köps in varierar mellan olika kök. Bland äldreboendena ligger just nu Ärlagården bäst till med 53 procent ekomat under januari–mars.
– Vi sparar in mycket pengar genom att laga nästan all mat från grunden själva och genom att ha bra framförhållning när det gäller inköpen, förklarar kökschefen Ylva Ekström.