I december öppnade föreningen dagverksamhet i Klosters församlingshem. Det har sedan dess varit möjligt att duscha, dricka kaffe, laga mat och tvätta kläder. Då det funnits skänkt mat har denna serverats. Samtidigt sökte fastighetsägaren, Eskilstuna församling, kommunens tillstånd för att öppna natthärbärge.
Stadsbyggnadsförvaltningen har ännu inte godkänt församlingens bygglovsansökan.
Tomas Lindroos är föreningens direktor.
– Jag hoppas att tillståndet inte ligger allt för långt borta. Stadsbyggnadskontoret och räddningstjänsten har begärt in kompletteringar och vi väntar på svar, säger Lindroos.
Trots avsaknaden av bygglov som krävs för att ta emot sovande nattgäster är församlingshemmet sedan en tid öppet även nattetid. Ett tiotal personer vistas i församlingshemmet från sen kväll till tidig morgon.
Enligt Tomas Lindroos kallar man det för nattcafé.
– När det kommer folk säger vi precis som det är, de är välkomna in för att värma sig, men de får inte sova i lokalerna. Bestämmelserna är tydliga och vi har själva satt en maxgräns på 15 personer.
Tomas Lindroos poängterar att flera kyrkor och ideella organisationer i landet har öppnat sina lokaler på nätterna för behövande under den kalla delen av året. Då under benämningen "Vinternatt". Dessa, och nattcaféet i Klosters församlingshem, ska dock inte ses som förtäckta natthärbärgen.
– Det är tråkigt att ett tillfälligt bygglov ska behöva dra ut så långt på tiden. Till sist kände vi att vi var tvungna att agera för det vore inhumant att tvinga någon att tillbringa nätterna utomhus när vi har möjlighet att hjälpa. De får inte sova men vi erbjuder i vart fall värme.
Enligt Tomas Lindroos handlar det om ett tiotal personer, som förutom en plats att tillbringa natten på även erbjuds råd och stöd.
– Vi har personal som talar rumänska, bulgariska och ungerska. Personalen har berättat att det blivit lugnare stämning mellan olika grupper och familjer i Eskilstuna sedan verksamheten i församlingshemmet öppnade. Här har de fått ett mer avslappnat förhållande till varandra. Vi gör inte skillnad på människor och så länge man följer reglerna och inte uppträder hotfullt får man komma in.
Vistas fler eller färre EU-migranter i Eskilstuna i dag än i december?
– Vi har fått signaler om att det är något färre EU-medborgare just nu. Det kan bero på att myndigheterna fått större krav på sig att jobba med den här målgruppen. Jag tror att många upplever att det blivit tuffare att komma till Sverige, men det finns fortfarande människor som söker sig hit.
I höstas uppmanade regeringens tiggerisamordnare Martin Valfridsson det svenska folket att hellre ge pengar till organisationer än att skänka direkt till tiggare. Det har Tomas Lindroos inget emot.
– Det är bra att hjälpa organisationer som kan hjälpa den här målgruppen i deras hemländer. Men oavsett om det är en bulgar, rumän eller en svensk som sitter på gatan så har i vart fall jag väldigt svårt att bara gå förbi utan att hjälpa till. Det är det mandatet vi handlar på när vi försöker hjälpa människor. Vi som förening agerar inte ogenomtänkt utan reflekterar över varje steg. Vi vill försäkra oss om att vi hjälper på ett säkert och tryggt sätt och inte utsätter hjälpbehövande, volontärer, anställda eller byggnader för några säkerhetsrisker.