"De glömda blockadbrytarna - krigsdramatik på svenska västkusten 1939 -1945" koncentrerar sig på ett antal norrmän, svenskar och britter som försökte ta sig igenom den tyska blockaden av Skagerack och över till England.
Anders Johansson, tidigare DN-journalist och bosatt i Lista utanför Eskilstuna, skrev den första boken år 2005 i det som så småningom skulle bli en hel trilogi. "Den glömda armén" berättar om hur norrmän fick hemlig militär träning på Mälsåkers slott i Strängnäs. "De glömda agenterna", utgiven 2010, handlar om enskilda svenskar som engagerade sig i den norska motståndskampen.
– När de böckerna var klara dök det upp ytterligare intressanta anteckningar i mina pappershögar och jag bestämde mig för att dyka i arkiven och gå till botten också med de uppslagen.
Arnes namn fann Anders Johansson första gången i Churchill Archives Centre i Cambridge. Här fanns en person med ursprung i Eskilstuna på passagerarlistan till den norska kvarstadsbåten Storsten som sänktes söder om Kristiansand.
– Då blev man knottrig på ryggen. Men om inte min fru Margareta ägnat så mycket tid åt släktforskning hade vi haft svårt att komma vidare med Arnes historia.
Det visade sig att Eriksson var född i Hällby församling i Torshälla, men att han redan som mycket liten flyttat till Norge där hans far fått jobb som guldsmed. Hela familjen fortsatte att vara svenska medborgare, men medan mor, far och syskon i samband med tyskarnas ockupation återvände till Sverige, närmare bestämt till Kvarngärdesgatan i Eskilstuna - gjorde Arne norsk värnplikt och blev aktiv i motståndsrörelsen.
1942 deltog han som maskinist i Operation Performance som försökte bryta tyskarnas blockad av Nordsjön. Storsten sänktes, men Arne Eriksson tog sig i land i Norge i livbåt - och fördes till tyskt fångläger.
Samma år blir han ironiskt nog inkallad till Södermanlands pansarregemente Strängnäs för att göra svensk värnplikt.
– Han ville bli av med sitt svenska medborgarskap och ansökte i stället om ett norskt. Men det byråkratiska krånglet drog ut på tiden. Det räddade honom med största sannolikhet från att hamna i koncentrationsläger, konstaterar Anders Johansson som för egen del var vapenvägrare en gång i tiden.
– Jag vet ingenting om kulor och krut. Men kanske hade jag gjort ett annat ställningstagande om jag varit en ung norrman under kriget. Jag har träffat på åtminstone en norsk krigsveteran som också var pacifist, men som snabbt ändrade sig när tyskarna ockuperade landet.
Nyligen föreläste Anders Johansson om in nya bok i Norge.
– I norska Sörlandet var vi nära den plats där livbåten med Arne kom i land och träffade ortsbor med koppling till denna story. Det var en stark upplevelse.
Anders Johansson säger att hans inställning till det svenska agerandet under andra världskriget har förändrats under arbetet med böckerna:
– Jag har vunnit mer förståelse för den svenska regeringens strategi. Flera norrmän jag träffat har också försvarat Sverige och sagt: "Vart skulle vi ha tagit vägen om vi inte kunnat fly till Sverige?" Motståndsrörelsen kunde ta sig över gränsen och få lite respit. Det fanns också möjlighet att ta sig till England och den norska exilregeringen via Bromma.