Personalen: Kaos inom socialtjÀnsten och barn far illa

Fler och komplexa Àrenden. Personal som sjukskriver sig eller slutar. Nu vittnar fler socialsekreterare om kaoset pÄ socialtjÀnstens tvÄ utredningsenheter. "Vi rÀcker inte till för Eskilstunas barn och unga som far illa".

Tidningen har pratat med flera socialsekreterare pÄ utredningsenheterna barn och unga. De vittnar om att bÄde personal och barn far illa i Eskilstuna.

Tidningen har pratat med flera socialsekreterare pÄ utredningsenheterna barn och unga. De vittnar om att bÄde personal och barn far illa i Eskilstuna.

Foto: Enes Mehmedagic

Eskilstuna2023-01-20 06:47

Tidningen har tidigare skrivit om att kommunen under flera Ärs tid brutit mot socialtjÀnstlagen utredningstider för barn. Var tredje utredning har passerat fyra mÄnader, vilket Àr den grÀns lagen anger.

Nu vittnar personal pÄ utredningsenheterna om en lÄngt gÄende arbetsmiljöproblematik som gÄr ut över de barn som far illa i Eskilstuna.

Ingen av de socialsekreterare som tidningen har pratat med vill framtrĂ€da med namn eller bild. Men samtliga arbetar – eller har arbetat – pĂ„ de berörda utredningsenheterna.

– Den höga arbetsbelastningen som finns, oerfaren personal och stor personalomsĂ€ttning gör att vi inte rĂ€cker till för Eskilstunas barn och unga som far illa, sĂ€ger en socialsekreterare.

Tidningen har pratat med flera socialsekreterare pÄ utredningsenheterna barn och unga. De vittnar om att bÄde personal och barn far illa i Eskilstuna.
Tidningen har pratat med flera socialsekreterare pÄ utredningsenheterna barn och unga. De vittnar om att bÄde personal och barn far illa i Eskilstuna.

Personalen flyr arbetsplatsen. Statistik visar att 24 socialsekreterare och tvÄ teamledare sagt upp sig sedan januari 2021. För de som har stannat kvar Àr oron och utmattningen stor. Det finns Àven en oro för rÀttssÀkerheten och att barn prioriteras bort.

– Vi som ska utreda och stötta de unga som vĂ„ra kollegor fĂ„ngat upp rĂ€cker inte till. Det har förekommit orosanmĂ€lningar i familjehem dĂ€r barn fĂ„tt vara kvar för att vi inte kunnat agera tillrĂ€ckligt akut. Vi behöver kontinuerligt kolla upp jourhemsplacerade barn men vi har missat detta för att vi behövt prioritera annat, sĂ€ger en socialsekreterare och fortsĂ€tter:

– Vi har ett Ă€rende dĂ€r barn utsatts för sexuella övergrepp dĂ€r jag utifrĂ„n olika omstĂ€ndigheter ser att de inte fĂ„tt tillrĂ€ckligt stöd.

Sammanlagt har enheterna 56 stycken helĂ„rstjĂ€nster. Men pĂ„ grund av den höga personalomsĂ€ttningen har flera Ă€renden under hösten “lagts pĂ„ hög”, hamnat mellan stolarna eller saknat handlĂ€ggare. Samtidigt som anmĂ€lningarna ökat. Ett sorts moment 22.

– Vi har tappat nĂ€stan hela vĂ„r arbetsgrupp och de som har lĂ€ngre Ă€n ett Ă„rs erfarenhet kan jag rĂ€kna pĂ„ min ena hand. Nyutexaminerade handlĂ€ggare har fĂ„tt handleda nya kollegor redan efter en mĂ„nad. Kollega efter kollega blir sjukskrivna och vi som Ă€r kvar ombeds att vara hoppfulla. Men vi orkar inte mer.

Personal berÀttar att de pressas av ledning att utföra utredningar snabbt. SÀrskilt sedan i början av november.

– De senaste veckorna har det pratats mycket om tidningens granskning och vi har pressats mer till att jobba snabbare. Vi hinner inte utföra alla passande aktiviteter för att utreda en situation.

Detta bekrÀftas i ett mejl som tidningen begÀrt ut. En enhetschef meddelar att flertalet fÄtt "vÀldig fart" sedan det framkommit uppgifter om media. I ett annat mejl gÄr det att lÀsa hur man har magvÀrk eftersom en inhyrd konsult avbokat sin ÀrendegenomgÄng.

Personal har vittnat till tidningen om att man snabbat pÄ Àrendehanteringen sedan tidningen börjat granska socialtjÀnsten. Ett mejl skickat av en enhetschef.
Personal har vittnat till tidningen om att man snabbat pÄ Àrendehanteringen sedan tidningen börjat granska socialtjÀnsten. Ett mejl skickat av en enhetschef.
Tidningen har tidigare granskat de sena barnutredningarna. Mejl skickat den 9 november. DÀr framgÄr det att personal mÄr dÄligt.
Tidningen har tidigare granskat de sena barnutredningarna. Mejl skickat den 9 november. DÀr framgÄr det att personal mÄr dÄligt.

En person som inte lÀngre jobbar kvar berÀttar:

– Jag hade inte ens tagit examen innan jag började arbeta dĂ€r. Jag fick en massa tunga Ă€renden utan en ordentlig introduktion. Först de sista tvĂ„ mĂ„naderna kunde jag andas. DĂ„ hade de insett av de kommer förlora en till och började försöka ta hand om mig. Detta sĂ€kert pĂ„ bekostnad av andra kollegor.

Hon fortsÀtter:

– Det Ă€r en katastrof och ett skrĂ€ckscenario att man ens sĂ€ger sĂ„, men vi tvingas vĂ€lja bort barn. SĂ€g att man har 35 Ă€renden. Det Ă€r barnet, plus alla anhöriga. Hur ska jag kunna hjĂ€lpa alla dem? Det blir mer fokus pĂ„ ett Ă€rende som brinner lite mer. Jag gjorde allt i min makt. Men trots det hjĂ€lpte det inte. Vad Ă€r poĂ€ngen med att arbeta kvar dĂ„?

Hon beskriver vilka konsekvenser uteblivna utredningar kan fÄ.

– Om ett barn orosanmĂ€ls för frĂ„nvaro i skolan sĂ„ kan insatser sĂ€ttas in snabbt. Men eftersom vi inte hinner med sĂ„ utreds det inte i tid. DĂ„ kan barnet vara i en sĂ€mre situation lĂ€ngre fram. Vilket krĂ€ver Ă€nnu tyngre insatser.

Maria Hedvall, ordförande för SSR i Eskilstuna berÀttar ett personal pÄ utredningsenheterna flera gÄnger larmat om en ohÄllbar arbetsmiljö.
Maria Hedvall, ordförande för SSR i Eskilstuna berÀttar ett personal pÄ utredningsenheterna flera gÄnger larmat om en ohÄllbar arbetsmiljö.

Maria Hedvall Àr ordförande för Akademikerförbundet SSR i Eskilstuna. Hon ser arbetsmiljön pÄ utredningsenheterna som en effekt av uteblivna ÄtgÀrder.

– Det Ă€r över ett Ă„r sedan personalen signalerade om den höga arbetsbelastningen. DĂ„ mĂ„dde de inte bra och mĂ„nga slutade. Trots att vi lyfte det med förvaltningsledningen fick vi Ă„terigen signaler i vĂ„ras om att det inte var bra, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:

– Förvaltningen har nu lyft över Ă€renden till andra enheter. Men medarbetarna upplever fortfarande av att de Ă€r för fĂ„. Dessutom oroar jag mig över arbetsbelastningen pĂ„ de andra enheterna ocksĂ„.

Men det Àr svÄrt att hitta personal i hela landet. Enligt en undersökning som fackförbundet Vision har gjort anser 63 procent av landets socialchefer det Àr svÄrt att rekrytera personal. OmrÄdeschefen Lena Söderqvist MÀttÀÀ berÀttar att man söker 10-15 socialsekreterare och man skapat tjÀnster för seniora handlÀggare.

– En del i vĂ„ra Ă„tgĂ€rder framĂ„t gĂ€llande bemanning Ă€r att skapa attraktiva tjĂ€nster som gör att vi sĂ€krar bemanningen, sĂ€ger Lena Söderqvist MĂ€ttÀÀ.

Lena Söderqvist MÀttÀÀ Àr omrÄdeschef inom socialförvaltningen och Elisabeth Kantor Àr socialchef. De Àr vÀl införstÄdda med socialtjÀnstens problematik och har under detta Äret satt in insatser för att stÀvja de sena barnutredningarna.
Lena Söderqvist MÀttÀÀ Àr omrÄdeschef inom socialförvaltningen och Elisabeth Kantor Àr socialchef. De Àr vÀl införstÄdda med socialtjÀnstens problematik och har under detta Äret satt in insatser för att stÀvja de sena barnutredningarna.

Vad gör ni om ni inte hittar dessa 10-15 socialsekreterare?

– Vi Ă€r pĂ„ ganska god vĂ€g och har goda förhoppningar om att gĂ„ i mĂ„l. Om vi inte gör det sĂ„ handlar det att antigen fortsĂ€tta med konsulter under lĂ€ngre tid eller omfördela resurser som vi har gjort hittills.

Hur ska ni behÄlla nuvarande personal pÄ utredningsenheterna barn och unga?

– FĂ„r vi fler folk pĂ„ plats fĂ„r vi en hĂ„llbarhet över tid. Det gĂ€ller ocksĂ„ arbetsmiljön. För att vĂ„ra medarbetare ska trivas och kĂ€nna att de gör ett bra arbete mĂ„ste de ha rimliga arbetsuppgifter, möjlighet till Ă„terhĂ€mtning, bra arbetsledning och kollegialt stöd. Men ocksĂ„ tillrĂ€ckligt mĂ„nga kollegor. Introduktion vid nyanstĂ€llning Ă€r en annan avgörande sak för att fĂ„ bra förutsĂ€ttningar.

SocialnÀmndens ansvar

Enligt Socialstyrelsen ansvarar socialnĂ€mnden för att verksamhetens för verksamhetens ledningssystem innehĂ„ller de processer och rutiner som behövs för att verksamheten ska uppfylla de krav som stĂ€lls i arbetet med barn som Ă€r eller har farit illa. SocialnĂ€mnden ska systematiskt  undersöka om insatserna leder till förbĂ€ttringar för den enskilde.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!