Det är först under de senaste åren som polisen börjat skicka in dna-spår till Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, på allvar.
– I början gick det trögt och vi fick inte så många träffar, men allt eftersom fler topsningar skickas in ökar också träffarna, säger Tommy Rengman.
Topsningar görs på brottsmisstänkta personer och innebär att deras dna sparas. När polisen sedan hittar exempelvis blod på en brottsplats kan det dna-spåret matchas mot sparat dna.
Läs hela artikeln i torsdagens papperstidning