Enligt domstolens beslut skulle Eskilstuna kommun betala 48,5 miljoner kronor till Carl von Celsing, ägaren av Rossviks säteri utanför Hållsta. Bakgrunden är att kommunen 2014 klassificerat delar av hans mark som vattenskyddsområde, vilket innebär ett förbud mot att använda bekämpningsmedel vid odling av potatis. Enligt bestämmelser reglerade i miljöbalken kan fastighetsägare få ersättning om deras markanvändning försvåras av beslut de inte rår över.
Värdet av den uteblivna potatisodlingen uppskattades av en agronom som von Celsing anlitade till 45 miljoner kronor. Tvisten avgjordes i mark- och miljödomstolen till von Celsings fördel och Eskilstuna kommun dömdes att betala totalt 48,5 miljoner kronor. Kommunen överklagade domen till mark- och miljööverdomstolen som nyligen kom med ett oväntat beslut. Den första domen undanröjs och rättegången måste göras om i första instansen, mark- och miljödomstolen. Orsaken är att en ledamots förordnande hade gått ut ett drygt halvår innan rätten avgjorde målet i maj.
Mark- och miljööverdomstolen skriver i sitt beslut att den "bristande domförheten" kan antas ha inverkat på målets utgång.
Båda parterna i målet - både markägaren Carl von Celsing och Eskilstuna kommun har motsatt sig beslutet. Men deras synpunkter tar inte mark- och miljööverdomstolen hänsyn till och menar att rättegångsfelet är av "allvarlig art".
Med en avslutande hänvisning till rättegångsbalkens 54 kapitel, 3 paragrafen slår man fast att beslutet inte kan överklagas.
– Det hela är otroligt slarvigt skött, säger advokaten Fredrik Bonde, som företräder von Celsing.
Att tingsrätten inte har kontroll på sina ledamöters domförhet hör till detaljer man bara inte får missa, menar han vidare.
Vad det hela kostar i reda pengar är näst intill omöjligt att svara på.
– Det handlar om en hel rättegång som måste tas om från början. Och det handlar om ganska stora belopp, svarar Fredrik Bonde.
Hovrättsrådet Christina Ericson hoppas att det hela inte ska undergräva förtroendet för domstolar i framtiden.
– Det hade varit värre om man från mark- och miljödomstolen försökt mörka att en av ledamöterna saknade förordnande, säger hon.
– Men vad kan jag säga? Även domstolar kan göra misstag.
Till saken hör att den särskilda ledamoten som saknade förordnande under tiden för den första rättegången nu har fått sitt förordnande. Betyder det att rättegången kan göras om med exakt samma ledamöter som vid den första vändan?
– Det skulle kunna betyda det, men jag är inte säker på den saken. Den frågan kan bara mark- och miljödomstolen svara på.
Kan samma misstag upprepas?
– Jag hoppas att man nu ser över rutinerna för att förhindra det.
Ingen hålls som skadeskyldig för misstaget?
– Nej, men man kan vända sig till justitiekanslern om man har krav på ersättning.
Även Eskilstuna kommuns chefsjurist, Alexandra Eriksson beklagar det inträffade.
– Inte alls bra, säger hon. Vi är av uppfattningen att man inte behöver ta om det här i första instansen igen.
Något startdatum för en ny rättegång känner hon inte till och inte heller har man hunnit sätta sig ned för att resonera om det finns någon alternativ handlingsplan.
– Jag kan inte uttala mig om det i dag. Men det är klart att det här åsamkar båda parter en massa tidsspillan och förlust av pengar också.