Det började med ett sms.
Avsändaren undrade om Robin, 37, från Eskilstuna var samma person som sålt en utegrupp på Facebook. När ytterligare ett sms kom från en annan person förstod Robin att något inte stämde.
Och inom en halvtimme ringde en tredje person.
– Hon visste att det var en bluff, och ville mer eller mindre tala om för mig att det här sker i mitt namn, säger Robin Karlsson.
Han blev informerad om att en bedragare, med samma namn som Robin, lagt ut annonser i olika köp- och säljgrupper på Facebook. I annonserna angavs även Robins hemadress som plats för upphämtning.
– När hon ringde gjorde jag en polisanmälan och bad alla som hörde av sig till mig att anmäla till Facebook så vi snabbt blir av med annonserna.
Bedragaren hade också uppmanat köparna att swisha en summa pengar i förskott för att "reservera" varan.
Eftersom bedragaren och Robin delar samma för- och efternamn stämmer även namnet överens i Swish-appen. När man slår upp adressen från annonserna på en sökmotor ser man även att en person med namnet är folkbokförd där. Det enda som inte stämmer är telefonnumret.
– Han utnyttjade verkligen mina uppgifter, det känns dumt att någon nyttjar min identitet till tråkiga saker. Jag blir ju inte drabbad rent fysiskt. Mer än ja, mitt rykte då, om jag märker senare att folk kanske tror att det är jag som gjort något. Det får vi ju se i det långa loppet, säger Robin Karlsson.
Ytterligare två personer dök upp oanmälda hemma hos honom samma dag för att hämta utegruppen. En av dem hade lånat ett släp.
– Jag såg att det körde in en bil med släp på uppfarten och tänkte "nej." Jag förstod ju vad det var, så jag gick ut direkt och sa att tyvärr, jag är ledsen, men såhär ligger det till. Så jag fick ju dra hela historien.
Robin har inga sociala medier och har därför inte kunnat meddela via den vägen att det inte är han som publicerat annonserna.
– Det är tur att det inte kommit några som är arga, för det hade ju lika gärna kunnat vara så. Att man är ensam med barnen, så kommer folk som är sura och tror att jag lurat dem, det är det jag var mest orolig för när jag inte kan dementera det här på det sättet.
I den lilla orten där Robin Karlsson bor – med cirka 1300 invånare – är han ensam om sitt namn.
– Så det blir ju lite påtagligt. Det kan ju bli att folk inte pratar med mig personligen, utan bara läser och tänker "Robin, håller han på med sånt här?". Speciellt eftersom jag jobbar som besiktningsman inom sotning och är runt hos folk i hela Mälardalen, då ser det lite illa ut om man lägger ihop ett och ett, även fast det inte är jag som har gjort något.
Samar Hashimah, förundersökningsledare på polisens utredningssektion i Sörmland, säger att dessa typer av bedrägerier har ökat.
– Man använder då en annan persons riktiga namn och adress och skapar ett konto för att publicera annonser. Köparna kan då kontakta den riktiga ägaren av varan, till exempel en bil, som då blir drabbad, säger hon.
Hon lyfter vissa saker som är viktiga att tänka på vid köp via annonser.
– Om säljaren är hetsig, stressar på affären och vill ha betalning snabbt ska man vara vaksam. Det är även vanligt vid bedrägerier att säljaren säger att många är intresserade.
Hon uppmanar också att vara noga med att kolla på sociala medier-kontot och telefonnumret till säljaren.
– Är kontot skapat nyligen, eller lagt upp många annonser som liknar varandra, ska man se det som en varningssignal. Det är viktigt att också kontrollera numret man swishar till vid förskottsbetalning. Sök på numret och se om andra varnat för bedrägeri. Köp helst inte saker du inte sett i verkligheten, och kontrollera varan innan du betalar.