Tittar man i arkiven och historieböckerna blir det tydligt hur grannarna TorshÀlla och Eskilstuna varit nÀrvarande i varandras utveckling genom historien. Med tiden vÀxte det ocksÄ fram en viss rivalitet.
Under medeltiden var det ingen tvekan om vem som var störst. I TorshÀlla hade de satsat pÄ vattenkraft och med Ären vÀxte en blomstrande sjöfart fram. Den 24 februari 1317 skrev kung Birger Magnusson under brevet som gav TorshÀlla stadsprivilegier, vilket betydde mycket för stadens fortsatta utveckling.
PÄ den tiden var storebror Eskilstuna inte i nÀrheten av lika betydelsefull som TorshÀlla.
â Eskilstuna var bara en liten by lĂ€ngs dagens Köpmangatan och kring klostret som Johanniterna lĂ€t bygga under 1100-talet, berĂ€ttar Tomas Carlberg som Ă€r arkivarie pĂ„ Stadsarkivet i Eskilstuna.
Under 1600-talet tog allt en vÀndning. En ny kanal byggdes för att knyta ihop HjÀlmaren och MÀlaren via ArbogaÄn och för TorshÀlla innebar det hÀr ett stort ekonomiskt tapp. Bergslagsborna som tidigare skeppat saker via TorshÀlla valde nu den andra fÀrdvÀgen.
I skuggan av den viktiga hamnstaden TorshÀlla vÀxte Eskilstuna sig större. I slutet pÄ 1500-talet bodde 73 personer i Eskilstuna, hundra Är senare var de nÀrmare 700.
Lönsamheten i samhÀllet styrde vilket som Sveriges kunglighet ville satsa pÄ och i mitten av 1600-talet tappade TorshÀlla sin ledande position.
â Drottning Kristina stĂ€llde sig bakom TorshĂ€lla medan hennes eftertrĂ€dare Karl X Gustav stödde Eskilstuna, sĂ€ger Tomas Carlberg.
Kungen lÀt bygga Carl Gustafs Stads Manufakturverk, alltsÄ Rademachersmedjorna, vilket gjorde att industrin tog fart i Eskilstuna. Det gav ett uppsving Àven för TorshÀlla som blev en viktig utskeppningshamn för bÄda brukssamhÀllena. Men nya bakslag vÀntade.
à r 1659 fick Àven Eskilstuna stadsrÀttigheter vilket gjorde att TorshÀllas industriella utveckling stannade av. Storbranden 1798, dÀr mer Àn halva TorshÀlla brann ner till grunden, var förstÄs ett enormt bakslag. I samma veva hade dessutom Eskilstuna blivit en fristad dÀr metallarbetare som ville starta smedverksamhet slapp betala skatt.
Under 1800-talet skulle rivaliteten tillta. IndustrimÀnnen i Eskilstuna fick betala tull nÀr deras varor fraktades genom TorshÀlla och för att komma förbi det ville de bygga en ny kanal, Eskilstuna nedre, förbi TorshÀlla. SÄ blev det ocksÄ.
Bitterheten bland de styrande i staden var stor och det sÀgs att de hotade med böter till den TorshÀllabo som inhyste en kanalarbetare.
TorshÀlla stretade lÀnge emot en sammanslagning med Eskilstuna. Under 30-talets depression var det flera som tvivlade pÄ att staden skulle kunna klara sig sjÀlv men det var först vid kommunreformen 1971 som TorshÀlla blev en del av Eskilstuna kommun.
â Det sĂ„g ut sĂ„ pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i landet och befolkningen pĂ„ flera av de mindre platserna ville inte det hĂ€r, sĂ€ger Tomas Carlberg.
Under 2000-talet lyfte kritiker Äter frÄgan om att göra TorshÀlla "fritt" igen. Men de flesta ville ÀndÄ vara kvar i Eskilstuna kommun. Det visade inte minst den folkomröstning som genomfördes 2006 nÀr nÀrmare 80 procent röstade för att stanna.
Förra Äret kom beslutet att TorshÀlla stads egen förvaltning ska avvecklas. MÄnga förstÄr beslutet men menar att det kommer olÀgligt, lagom till TorshÀllas 700-Ärsjubileum. NÄgot som Lars-Göran Karlsson (S), ordförande i TorshÀlla stads nÀmnd, sÀger sig ha svÄrt att förstÄ.
â Vi Ă€r snart sammanbyggda och Ă€r en kommun, varför ska vi dĂ„ ha en egen förvaltning? Det hĂ€r blir bĂ€ttre. Vi fĂ„r mer inflytande i samhĂ€llsbyggnadsfrĂ„gor och TorshĂ€llaborna kommer inte att mĂ€rka nĂ„gon skillnad. De kommer att kunna ringa TorshĂ€lla direkt precis som vanligt, sĂ€ger han och poĂ€ngterar ocksĂ„ att avvecklingen inte ska pĂ„verka firandet.
Den 1 augusti ska förvaltningen vara borta. Men den snart 700 Är gamla staden fÄr behÄlla sin nÀmnd.