Zetterbergsgymnasiet har högst siffror vad gäller skolk av de kommunala skolorna i Eskilstuna.
Andelen elever på Eskilstunas gymnasieskolor som fick indraget studiestöd på grund av skolk minskade markant förra läsåret. Det visar siffror från Centrala studiestödsnämnden, CSN.
Läsåret 2019/2020 var 380 gymnasieelever i kommunen borta från skolan på grund av skolk enligt statistiken, under 2020/2021 sjönk siffran till 249 elever. Det innebär en procentuell minskning från 9,6 till 6,3 procent.
Det är de fyra kommunala gymnasieskolorna som står för minskningen, och den är rejäl. Från 11 procents skolk till 6,3 procent. För friskolorna i Eskilstuna är trenden den motsatta. 2019/2020 fick 4,9 procent av eleverna indraget studiestöd med anledning av skolk, nu är siffran densamma som för de kommunala skolorna.
Den kommunala gymnasieskola som enligt statistiken har störst andel skolkande elever är Zetterbergsgymnasiet med 8,8 procent av eleverna förra läsåret. Skolans rektor Marie Mulvad Fransson tar problemet med frånvaro på största allvar men är samtidigt tydlig med att det är en komplex fråga.
– Vi har funnits i tre terminer och har fått några av de mest utmanande ungdomarna till oss. Så jag tycker att de här jämförelserna är helt irrelevanta. Jag behöver inte titta på de siffrorna för att tycka att det här är angeläget och viktigt, säger Marie Mulvad Fransson.
Hon är tydlig med hur viktig frågan är för henne.
– Jag viger mitt liv åt detta, det här yrket är ett kall för mig. Jag drivs av att ungdomarna ska komma till skolan.
Marie Mulvad Fransson är rektor på Zetterbergsgymnasiet.
Zetterbergsgymnasiet har ett trygghetsteam bestående av bland annat lärarassistenter, rektor, skolvärd, skoladministratör och Team förebygg från kommunens satsning Trygga unga. De jobbar dagligen mot den grupp elever som inte kommer till skolan, bland annat genom att ringa ungdomarna och deras vårdnadshavare.
– Vi fångar upp den här statistiken, tittar på personerna och deras behov och förutsättningar. Sedan delar vi upp arbetet oss emellan med att ringa, skicka sms och jobba systematiskt med varje elev för att få dem till skolan. Vi måste se till att de känner en samhörighet och ett sammanhang här, säger Marie Mulvad Fransson.
Det finns dock en gräns för hur långt skolans arbete och engagemang sträcker sig, menar Marie Mulvad Fransson. För att lyckas med målet att öka närvaron och i förlängningen resultaten måste aktörer utanför skolan haka på.
På Rinmangymnasiet i Eskilstuna har skolket minskat från 14,6 procent läsåret 2019/2020 till 3,8 procent förra läsåret.
– Det här är inget arbete som vi klarar själv. Vi måste haka i varandra som samhälle. Jag har ungdomar som inte vågar komma till skolan på grund av gängkriminalitet, skjutningar, attacker på bussar och så vidare, säger hon.
Marie Mulvad Fransson ser en allt mer segregerad skola där elever inte får samma förutsättningar som en anledning till skolkstatistiken inte speglar verkligheten. Zetterbergsgymnasiet har många elever från socioekonomiskt utsatta områden, ungdomar som är överrepresenterade i frånvarostatistiken.
CSN tar varje år fram siffror på antalet elever som får sitt studiestöd indraget.
– Det är just de jag vill ska komma till skolan. Då måste jag ha hjälp av polis, socialtjänst och alla möjliga. Vi riktar våra resurser mot dem och jobbar stenhårt med detta, säger Marie Mulvad Fransson.
Hon hyllar kommunens satsning Trygga unga och Team förebygg som skapar förutsättningar för skolan att nå ut till andra aktörer på ett sätt som är en förutsättning för att lyckas.