- Vad som måste till är att vi allesammans är beredda att ta ett helhetsgrepp, att vi vågar slå ett slag för civilkuraget, att vi faktiskt alla lite till mans är beredda att bli obekväma och säga i från. När det behövs.
Ragnar nämner tragedin i Landskrona som ett exempel, och beklagar det inträffade lika mycket som signalerna som nu förmedlas i massmedia.
- Kvinnan skulle försvara sin man och blev själv slagen till marken och dör av skadorna. Signalerna är dessvärre solklara, vi ska inte våga lägga oss i. Det kan vara livsfarligt.
- Men vi måste givetvis göra just det, vi ska lägga oss i.
Mässan är till för alla människor och lyckas man fullt ut så lämnar alla besökare ett seminarium stärkta i uppfattningen att vi har alla chanser att förändra vad som behöver förändras.
- Förhoppningsvis kan vi inspirera många att engagera sig i de här frågorna. Och blir vi många så har vi alla chanser att lyckas.
- Jag hoppas självklart att vi kan nå poliser och väktare också. Men det handlar lika mycket om att försöka nå idrottsföreningarna, invandrarföreningar.
- Viktigast av alla är egentligen föräldrarna. För om vuxenstödet fungerar, om de vuxna förebilderna finns där, då blir det sällan problem.
Vi kan räkna med en fortsättning på säkerhetsmässan?
- Absolut, det här är inget vi gör som en engångsföreteelse. Det blir en fortsättning.