Storleken pÄ barngrupperna pÄ Eskilstunas kommunala förskolor var i snitt bland de lÀgsta i landet förra Äret. Det visar siffror frÄn Skolverket som Eskilstuna-Kuriren nyligen rapporterade. Det Àr glÀdjesiffror som inte stÀmmer överens med hur vardagen ser ut pÄ kommunens förskolor. Det anser förskollÀraren Sandra Nordin som har 15 Ärs erfarenhet av yrket.
â Det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ till en bĂ€ttre arbetsmiljö för oss och barnen nĂ€r man inte Ă€r helt öppen med hur verkligheten ser ut. Jag tycker att man skjuter sig sjĂ€lv lite i foten nĂ€r man försöker fĂ„ allt att se bĂ€ttre ut Ă€n vad det Ă€r, sĂ€ger Sandra Nordin.
Enligt Skolverkets statistik har de kommunala förskolorna i Eskilstuna i snitt 10,7 barn per barngrupp. Sandra Nordin menar att mÄnga rektorer och huvudmÀn gör det enkelt för sig och endast tittar pÄ antalet barn och antalet anstÀllda pÄ sin förskola och sedan tar ett genomsnitt av det.
Flera ytterst vÀsentliga parametrar rÀknas inte med i de siffror som mÄnga rektorer och huvudmÀn rapporterar in, enligt Sandra Nordin. En sÄdan parameter Àr att de flesta förskolor Àr i behov av resurser som ska fokusera pÄ ett eller ett fÄtal barn i behov av extra stöd.
â Kommunen fĂ„r statsbidrag för att minska antalet barn i barngrupperna. Men pengarna anvĂ€nds ofta för att göra resursuppdrag i stĂ€llet. Vilket gör att man i praktiken inte minskar barngruppen. Det har tillkommit en till vuxen, men den arbetar bara med ett eller tvĂ„ barn, sĂ€ger Sandra Nordin och fortsĂ€tter:
â Resurserna rĂ€knas med i statistiken, vilket gör att snittet dras ner. Det ser fint ut pĂ„ pappret med bra tĂ€ckning, men sĂ„ ser det inte ut i verkligheten.
Samtidigt poÀngterar hon att det kan skilja mycket frÄn förskola till förskola hur effektivt man anvÀnder sig av sina resurser. Att man rÀknar pÄ barngrupper i stÀllet för avdelningar Àr ett annat sÀtt att putsa siffrorna tycker Sandra Nordin.
â Det kan vara tvĂ„ grupper i samma miljö, i samma rum, men man rĂ€knar det som tvĂ„ grupper. I sjĂ€lva verket Ă€r det som en grupp, det Ă€r vilseledande, sĂ€ger Sandra Nordin som inte har mĂ€rkt av nĂ„gon förbĂ€ttrad arbetsmiljö till följd av de satsningar kommunen sĂ€ger sig ha gjort med hjĂ€lp av statsbidrag.
Barngrupp innebÀr var barnen Àr större delen av dagen, Àven det en luddig tolkningsfrÄga enligt Sandra Nordin.
â Ăr det mellan klockan 9 och 14 som Ă€r tiden för Eskilstunas 15-timmarsbarn? Eller Ă€r det mellan 9 och 12? Vi jobbar 40-timmar i veckan, men barnen Ă€r ofta hĂ€r mer Ă€n sĂ„. Vi behöver pedagoger som Ă€r med och öppnar och andra som stĂ€nger. Vi har inte samma tĂ€ckning över hela dagen. Det syns inte om man bara tittar pĂ„ siffrorna.
Ytterligare en aspekt hon framhÄller Àr bristen pÄ behörig personal.
â Det Ă€r mĂ„nga helt utan utbildning som arbetar med barn. Det pĂ„verkar ocksĂ„. Ăven om man har bra tĂ€ckning pĂ„ pappret sĂ„ Ă€r det inte utbildad personal. Det stĂ€ller högre krav pĂ„ de behöriga.
Bristen pÄ behörig personal Àr ett problem som kommunen hoppas kunna rÄda bot pÄ med hjÀlp av att, frÄn och med i höst, anstÀlla förskolestudenter som gÄr sista terminen. Sandra Nordin tror att den bristande arbetsmiljön Àr den största anledningen till att det Àr svÄrt att rekrytera nya till yrket.
â Jag tror att mĂ„nga blir avskrĂ€ckta. Det Ă€r en vĂ€ldigt tuff miljö att arbeta i. Det ser sĂ„ klart studenterna nĂ€r de kommer ut.
Att locka fler nya behöriga förskollÀrare ser Sandra Nordin bara som en del. Nog sÄ viktigt Àr det att behÄlla de som redan finns anser hon.
â Det Ă€r mĂ„nga som Ă€r pĂ„ vĂ€g bort. Men nĂ€r man lyfter det till rektorer och skolchef blir man inte riktigt lyssnad pĂ„. Det gör att man inte kĂ€nner att man betyder sĂ„ mycket. DĂ„ kĂ€nns det lite som att man kan söka sig nĂ„gon annanstans.
Sandra Nordin har jobbat pÄ tvÄ förskolor i kommunen, men blev i april förra Äret sjukskriven för utbrÀndhet. NÀr hon kom tillbaka pÄ heltid igen i somras valde hon att hoppa pÄ ett vikariat inom förskoleklass pÄ en annan skola.
â Jag kĂ€nde att jag antingen mĂ„ste sluta jobba med barn helt eller byta verksamhet.
Jobbet med förskoleklass Àr mer strukturerat och förutsÀgbart upplever Sandra Nordin. Inom förskolan handlar det mycket om att tÀcka upp för varandra vilket gör det svÄrt att lÀgga upp lÄngsiktig planering och fÄ kvalitet i arbetet.
Sandra Nordin mÄlar upp en bild av en förskollÀrares vardag som bland annat innebÀr att gÄ ivÀg för att byta blöjor, gÄ med barn pÄ toaletten, duka bord, ha planeringsmöten och ta rast. Det innebÀr en stor dos ensamarbete med allt ifrÄn tio till 15 barn under en dag. Inget av det syns i statistiken.
â Om du bryr dig om barnen och brinner för att alla ska fĂ„ rĂ€tt till utbildning gĂ„r du lĂ€tt sönder. Vi fĂ„r höra att det rĂ€cker med "good enough", men vi har vĂ„ra mĂ„l och skollagen att förhĂ„lla oss till. GĂ„r man hem med en besvikelse varje dag sĂ„ orkar man inte till slut.
Att rektorer och huvudmÀn enligt Sandra Nordin rapporterar in glÀdjesiffror har hon förstÄelse för med tanke pÄ den press de har pÄ att hÄlla budget.
â Men det borde vara i rektorernas intresse att fĂ„ in mer pengar till förskolan. Budgeten Ă€r satt alldeles för lĂ„g för att vi ska kunna nĂ„ upp till skollagens standard och mĂ„len i lĂ€roplanen. Det gĂ„r inte att spara mer nu.
Hon efterlyser mod.
â Eskilstuna Ă€r ju den modiga fristaden, vĂ„ga vara modig. VĂ„ga sĂ€g att du inte kan hĂ„lla din budget för du mĂ„ste sĂ€tta barnen först och den hĂ€r budgeten funkar inte. SĂ„ lĂ€nge vi fixar det kommer inget att förĂ€ndras, vi mĂ„ste visa att det inte gĂ„r lĂ€ngre. Vi har nĂ„tt till sista trappsteget, tar vi ett steg till sĂ„ faller vi.
SjĂ€lv hoppas Sandra Nordin kunna pĂ„verka â genom att byta yrke. Hon har börjat studera arbetshĂ€lsovetenskap.
â Jag har lĂ€nge försökt göra skillnad i barngruppen pĂ„ förskolan. Men jag kĂ€nner att det Ă€r för svĂ„rt att förĂ€ndra nĂ„gonting. Jag tĂ€nker att jag fĂ„r ta mig an den hĂ€r utbildningen och försöka göra arbetsmiljön bĂ€ttre den vĂ€gen.