Hösten 2013 var turbulent för stadsbyggnadsförvaltningens gatuavdelning. Efter ett anonymt tips till förvaltningen avslöjades att en kommunanställd, vid flera tillfällen, utfört stenläggningsarbeten av privat karaktär på arbetstid. Såväl material som maskiner och verktyg var kommunens egendom. Avslöjandet om illegala stenläggningsarbeten ledde till att den anställde och dennes närmaste chef, en arbetsledare, polisanmäldes och att ett omfattande reformarbete kring "värdegrund, beteende och arbetssätt" inleddes inom förvaltningen. Enligt förvaltningsledningen hade det funnits en osund anda och att det var dags att modernisera verksamheten.
Efter en intern arbetsrättslig utredning fastslog förvaltningsledningen att den utpekade stenläggaren agerat på uppdrag av sin närmaste chef och följt en beslutsordning som länge varit kutym på enheten. Den anställde fick behålla jobbet och slapp varning. Hans vid tillfället brottsmisstänkte chef, erbjöds och accepterade ett avgångsvederlag på 166 800 kronor. Varför enhetschefen inte fick sparken förklarades med att kommunen ville undvika osäkerheten kring en eventuell tvist i Arbetsdomstolen.
Ytterligare en högre chef entledigades från sin dåvarande tjänst under hösten 2013. Han fick efter omplacering behålla sin anställning inom kommunen.
Lugnet började åter lägra sig över verksamheten och det blev höst 2014. Då, ett år efter omplaceringen, slutade plötsligt den omplacerade chefen.
– En dag var han bara borta. Varför han försvann är det ingen som har berättat, det verkar fortfarande vara känsligt och inget man ska prata om, säger en anställd inom stadsbyggnadsförvaltningen.
Eskilstuna-Kuriren kan nu berätta vad som hände. I september 2014 undertecknade kommundirektör Pär Eriksson och kommunens HR-chef Marianne Sjöquist en överenskommelse med den före detta chefen. Uppgörelsen innebar att hans kommunala anställning skulle upphöra vid årsskiftet 2014/2015 mot ett avgångsvederlag på totalt 610 848 kronor. En första utbetalning gjordes 2014 och den sista i år.
Uppgörelsen kan ifrågasättas. Dels för att chefen inte hade långt kvar till pension, dels för att förvaltningschefen Dag Johansson i november 2013 utfärdade något av en amnesti. "Vi skulle kunna fortsätta jaga medarbetare men det kommer vi inte att göra" sa Dag Johansson. Chefen satt med andra ord säker och hade om han arbetat ett drygt år till kunnat avgå med vanlig pension.
HR-chefen Marianne Sjöquist medger att överenskommelsen var förmånlig ur chefens perspektiv men understryker att hon står fast vid beslutet.
Enligt Marianne Sjöquist kan de två uppgörelser som har gjorts i "Stenläggarhärvans" kölvatten, båda med chefer inom stadsbyggnadsförvaltningen, inte jämföras. Den första, enhetschefen, köptes ut som ett alternativ till uppsägning men...
– Det här handlar om en mångårig och oerhört lojal medarbetare som betalade ett högt pris i det att han fick lämna sin tjänst. Han hade inte farit med osanning eller haft kännedom om det som hänt. Därför var det en lämplig uppgörelse, säger Sjöquist.
Varför chefen inte fick tillbaka sin gamla tjänst förklarar HR-chefen så här.
– Det behövdes ändå en rockad och förändringar för att bli en modernare organisation med nya riktlinjer, rutiner och uppföljningar. Och då fick han gå ett år tidigare. Det är en ganska jobbig process för en människa att bli av med sitt arbete och den befattning man haft under ett antal år. Det blir inte bättre av att det uppdagas oegentligheter.
Kommunen har många anställda som tvingas byta tjänster, scheman och arbetsställen utan att erbjudas en årslön för att sluta.
– De flesta förvaltningar gör nog ett antal överenskommelser. Och inom den privata sektorn görs det ännu oftare.
Skillnaden är väl att det här handlar om kommunala medel.
– Ja, men Eskilstuna kommun står också för en personalpolitik där människor ska behandlas respektfullt.
Finns det fler ekonomiska uppgörelser kopplade till "stenläggarhärvan" än de två som nu är kända?
– Nej, det finns inte fler.