"Utbildning nyckeln till att staden ska kunna resa sig"

I april svingade han klubban för sista gången som ordförande på MDU. I och med det gick Pär Erikssons långa kärleksrelation med högskolan som blev ett universitet in i en ny fas. Nu vill han att fler Eskilstunabor ska ta det vita campuset till sina hjärtan och kanske våga sig in på en kik. "Här finns Eskilstunas framtid", säger han.

Efter sex år i styrelsen på MDU, varav de senaste tre på posten som ordförande, är det dags för Pär Eriksson att kasta in hatten.

Efter sex år i styrelsen på MDU, varav de senaste tre på posten som ordförande, är det dags för Pär Eriksson att kasta in hatten.

Foto: Joakim Serrander

Eskilstuna2023-07-03 04:45

Pär Eriksson, 71, morsar på några unga tjejer som sitter försjunkna i sina böcker på en av studieläktarna.

Han ler genomgående under timmen vi spankulerar runt inne på campuset. Pratar länge och väl om platsens historia, men lika gärna om framtiden han säger sig se i studenterna.

– Det första som är synligt är tjejerna. Invandrartjejerna kliver in och tar en naturlig plats här. Men jag stöter också på många invandrarkillar i korridorerna.

Vad tänker du om det då? 

– Jag blir bara så glad, det talar om en förändring vi behöver i Eskilstuna.

undefined
Pär Eriksson ler mycket när han rör sig bland studenterna i universitetshuset. "Här finns Eskilstunas framtid", säger han.

Nu står vi på botten av den torrlagda simbassäng som blivit entré till universitetsbiblioteket. I luftrummet ovanför oss tog Eskilstunagrabben Pär Eriksson sina första sprattlande simtag. "Säg den Eskilstunabo som inte lärt sig simma här", säger han. 

Paul Hedkvists kvadratiska vattenpalats från 1933 har i dag blivit en naturlig del av universitetet. En funkislåda inrymd i en ny större låda, som av föreningen Arkitektupproret liknats vid en finlandsfärja. De gamla fönsterpartierna är kvar, liksom klockan över bassängen. 

Länsstyrelsen förbjöd rivningen av simhallen. Gamla sporthallen intill saknade däremot kulturvärde och jämnades med marken för att ge plats åt det nya campuset. 

undefined
"En finlandsfärja har tagit sig upp för Eskilstunaån och lagt till invid de faluröda Rademachersmedjorna från 1600-talet". Så lät delar av motiveringen när föreningen Arkitektupproret utsåg Campus Eskilstuna till ett av landets fulaste nybyggen 2021.

Att huset skulle ligga just här var aldrig en självklarhet, berättar Eriksson. 

Han minns hur han och Jimmy Jansson, då båda färska i rollerna som kommundirektör och kommunstyrelsens ordförande, blev uppvaktade av rektorn på högskolan 2012.

– Vi vill bygga en helt ny högskola, sade rektorn. Och vi vill riva både sporthallen och badhuset. Två karaktärsbyggnader som varit så viktiga för många Eskilstunabor.

Vad tänkte du då?

– Både jag och Jimmy är ju från staden och förstod att de här byggnaderna betydde mycket. Jag fick ta en match med min egen organisation och de som värnade sporthallen och det är klart att det fanns visst motstånd först. För många i min generation var ju det där handbollstemplet. Där Beatles lirat förband åt Trio med bumba, 1963. Jag minns en insändare i tidningen från gamla guifare som ifrågasatte hur jag, Pär Eriksson, som själv spelat i Guif kunde gå med på att det skulle rivas.

Vad hör du av den kritiken idag?

– Ingenting. Alla förstod ju så småningom att de där byggnaderna stod och blev gamla och sunkiga.

På politiskt plan mötte projektet aldrig något egentligt motstånd. Satsningar på utbildning har alltsedan industrikrisen i början av 80-talet varit en ödesfråga för kommunen, menar Eriksson. 

undefined
För ett par år sedan hade 60 procent av alla ungdomar med högskoleutbildning i Eskilstuna gått på MDH. Idag kommer studenterna från hela landet. Och även från utlandet, säger Pär Eriksson.

Att Eskilstuna sedan kort därefter även skulle bli hemvist för Sveriges 18:e universitet var aldrig en självklarhet. Själv trodde Eriksson att drömmen kunde bli verklighet tidigast runt 2030. 

Nu gick allt mycket snabbare. 

– Att bli universitet är inget man kvalar till som Champions League. Det är ett politiskt beslut som man kan tycka vad man vill om.

Vägen dit har heller inte varit fri från klander. I mars 2019 underkändes kvalitetssäkringsarbetet på MDH i en granskning från Universitetskanslerämbetet, UKÄ.

Två år tidigare hade högskolan dömts att betala tillbaka 114 000 kronor i studieavgifter till en amerikansk student som ansett att matematikutbildningen hon gått på hållit för undermålig kvalitet. 

Och så sent som i slutet av förra året kritiserade Riksrevisionen det nya universitetet för brister i arbetet med styrning och intern kontroll.

Universitet ska inte vara en present till S-politiker, skrev Expressens ledarsida, i samband med tillkännagivandet av MDH som universitet och kallade utnämningen för ett hot mot kunskapsnationen Sverige.

Pär Eriksson medger att det funnits problem med rutiner och processer som inte fungerat, men påpekar att sådant går att lösa och att nuvarande rektor fått i särskilt uppdrag att åtgärda bristerna.

– Jag tror vissa upplevde kritiken som orättvis. Själv går jag inte igång på den. Atmosfären måste vara att det är bra att vi får kritik så vi kan förbättra oss.

undefined
Till styrelseordförande blev Pär utsedd av regeringen. "Det var mamma väldigt stolt över", berättar han.

Varför var det så viktigt för Eskilstuna att få ett universitet?

– För mig handlar det om att utbildning är nyckeln till att staden ska kunna resa sig. Vi gjorde ett studiebesök till Manchester som gick ner sig i och med krisen inom textilindustrin. I dag har de två universitet som är världsledande. Där vill vi hämta inspiration.

Fortfarande upplever nog många Eskilstunabor universitetet som en främmande plats.

I rankingen över högutbildade invånare med minst en treårig eftergymnasial utbildning hamnar kommunen på plats 92 i Sverige, och en solklar jumboplats bland landets universitetsorter.

undefined
En dansk firma står bakom inredningen. Färgsättningen i hela huset hämtar inspiration från Eskilstuna och går i blått, grönt och rostrött som symboliserar vattnet, parkerna och teglet.

Men de närmaste decennierna kommer mycket att ändras, tror Eriksson. Närmast i tid tillförs till exempel stora medel för att bedriva forskning. 

– Universitetet ska anställa lärare och då är ett av målen att försöka få så många av dem som möjligt att bosätta sig i Eskilstuna. 

Hur ska det gå till?

– Kommunen måste vara attraktiv. Där blir det viktigt med bra skolor. Men också att ha ett bra kulturutbud och sport på elitnivå. Och så vill man att det ska kännas socialt tryggt. 

Påverkas universitetet av oroligheterna i staden?

– Ja, om folk ska vilja flytta hit kan de ju fråga sig: Skjuter ni ihjäl varandra? I så fall vill jag inte bo där. Det är klart att allt som händer i staden också har en direkt inverkan på oss. Där har vi haft regelbundna diskussioner med kommunledningarna, både i Västerås och Eskilstuna. Vi är inte involverade i det sociala arbetet, men är noga med att påtala att det som händer på stan påverkar det här stället också. 

undefined
Pär Eriksson är glad att så mycket av gamla simhallen räddades kvar. "Alla har lärt sig simma här", säger han.

Efter sex år i styrelsen på MDU - varav tre i rollen som ordförande - är det nu dags för Pär Eriksson att tacka för sig. Han återkommer till sin önskan om att öka Eskilstunabornas förståelse för universitetets betydelse för staden. Och han uppmanar fler att våga sig in i lokalerna och se sig omkring. 

– Nu när allt är klart känner jag en glädje att det blev så här.

Vi står i det som blev kvar av de gamla byggnaderna som varit så viktiga för många Eskilstunabor. Vad tror du de tänker när de går förbi det här nya skrytbygget?

– De undrar nog vad det är för något. Men de måste förstå att universitetet förändrar Eskilstuna i grunden. Det gör det möjligt för våra ungdomar att stanna kvar och utbilda sig. Det är en del av bygget av den nya staden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!