Det Ă€r stora skillnader i resultat mellan de kommunala skolorna. StĂ„lforsskolan och Ă
rbyskolan Àr de skolor dÀr flest missar godkÀnt pÄ grundlÀggande nivÄ medan i stort sett alla nior pÄ Tegelviken och Munktellskolan blev behöriga till gymnasiet.
Skolverket har slÀppt Ärets statistik över behörighet till gymnasieskolan. BÄde pÄ riksnivÄ och i lÀnet i stort minskar andelen niondeklassare som klarar grundlÀggande gymnasiebehörighet, alltsÄ godkÀnt betyg i svenska eller svenska som andrasprÄk, matematik och engelska.
I Eskilstuna ligger dock andelen behöriga elever kvar pÄ samma nivÄ som förra Äret, 83,7 procent, vilket gör att den genomsnittliga behörigheten i dag Àr pÄ samma nivÄ som riket i stort.
Det Àr fortsatt fler elever som klarar behörigheten pÄ fristÄende skolor jÀmfört med i den kommunala skolan som helhet. Sammantaget nÄr niorna i de kommunala skolorna upp till 80,5 procents behörighet, jÀmfört med de fristÄende skolorna, dÀr 94,8 procent av eleverna klarar lÀgsta krav pÄ godkÀnt.
PĂ„ Internationella Engelska skolan â som hade den största avgĂ„ngsklassen av alla högstadieskolor i Eskilstuna i vĂ„ras â klarade 95,6 procent av eleverna behörigheten. Och pĂ„ EntrĂ©skolan nĂ„dde nĂ€rmare hundra procent av niorna godkĂ€nt i grundĂ€mnena.
Inom den kommunala verksamheten Àr det stora skillnader i resultat mellan de olika enheterna, dÀr nÀrmare alla elever pÄ Munktellskolan och Tegelviken klarade den grundlÀggande behörigheten, medan à rbyskolan och StÄlforsskolan hade lÀgst andel elever med godkÀnda betyg. Dock har de tvÄ skolorna i botten höjt sig jÀmfört med förgÄende Är. FrÄn 59,3 till 61 procent pÄ à rbyskolan och frÄn 61,7 till 65,5 procent pÄ StÄlforsskolan.
Ă rbyskolans högstadium â som kommunen fattat beslut om att stĂ€nga ner â har dock fortsatt sĂ€mst resultat i hela Sörmland och placerar sig som nummer 51 frĂ„n botten bland landets 1 703 högstadieskolor.
Enligt Lina Axelsson Kihlblom, chef för barn och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun, finns fortfarande mycket kvar att göra dÄ det gÀller elevernas resultat i kommunala grundskolan.
För att fÄ behörighet till gymnasiets yrkesprogram krÀvs godkÀnt i svenska eller svenska som andrasprÄk, matematik och engelska.
â Vi har jobbar jĂ€ttehĂ„rt pĂ„ att höja gymnasiebehörigheten, men min erfarenhet Ă€r att det tar mĂ„nga Ă„r innan det gĂ„r att se tydliga resultat. Det som gör mig glad Ă€r den ökning vi redan har sett nĂ€r det gĂ€ller elever med betyg i alla Ă€mnen och att det genomsnittliga meritvĂ€rdet i den kommunala skolan höjts (frĂ„n 212 poĂ€ng till 218 poĂ€ng, jĂ€mfört med rikssnittet pĂ„ 227 poĂ€ng, red. anm.). Men att gymnasiebehörigheten fortfarande ligger kvar pĂ„ samma nivĂ„ som tidigare Ă€r nĂ„got som indikerar att vi behöver göra mer.
Axelsson Kihlblom pekar pÄ stora förÀndringar inom skolomrÄdet i kommunen just nu, med en ny resursfördelningsmodell, ett nytt skolvalssystem och en omorganisering av utbildningsförvaltningens utvecklingsavdelning.
"MÄnga skolor ser en uppgÄng. Men man kan aldrig ropa hej förrÀn betygen Àr satta", sÀger Lina Axelsson Kihlblom, som ÀndÄ tror pÄ fler behöriga elever till nÀsta sommar.
Hon hÀnvisar ocksÄ till att ingÄngsvÀrdena för elever pÄ flera av skolorna med lÀgre resultat nu ser bÀttre ut Àn tidigare, vilket borde indikera en höjd gymnasiebehörighet pÄ sikt.
â MĂ„nga av de hĂ€r skolorna ser en uppgĂ„ng. Men man kan aldrig ropa hej förrĂ€n betygen Ă€r satta.
Ăr StĂ„lforsskolan hotad pĂ„ samma sĂ€tt som Ă rbyskolan?
â Ă rbyskolans problematik har varit mer sammantagen. En stor andel av vĂ„rdnadshavarna har valt en annan skola, vilket gjort att antal elever minskat för varje lĂ€sĂ„r. Samtidigt har vi gjort stora insatser pĂ„ skolan under en lĂ„ng tid som inte genererat tillrĂ€ckliga resultat och uppe pĂ„ det har vi Ă€ven haft dyra paviljonger och en anpassad skola som varit vĂ€ldigt trĂ„ngbodd. NĂ€r det gĂ€ller StĂ„lforsskolan ser jag positiva tendenser. Jag kĂ€nner mig trygg med den positiva utveckling som sker dĂ€r.