– Skolbibliotek är jätteviktigt, men varje rektor måste själv ansvara för att lösa frågan, säger Sarita Hotti (S) som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
– Finansieringen ingår i à-priset per elev, för kommunala skolor precis som för friskolor.
En kartläggning som barn- och utbildningsförvaltningen nyligen gjort visar att det finns brister på flera av Eskilstunas skolor.
Hammargärdet är en av dessa. Men i och med att biblioteket nu är tillgängligt med hjälp av ideella krafter anses problemet löst.
– Det står ingenstans vad det ska vara för profession på den som sköter biblioteket, om det kan vara någon på frivillig basis eller om det ska vara en bibliotekarieutbildad eller specialutbildad. Det säger lagstiftningen ingenting om. Utan det får rektorn lösa.
Andra skolor där det inte fungerar som det ska i dag är Gillberga och Vallby. Också det små skolor på landet. I Gillberga är ett bibliotek inritat i den planerade ombyggnaden. I Vallby tillämpar man samma lösning som tidigare på Hammargärdet, det vill säga boklådor från stadsbiblioteket.
– Det räcker inte om vi tittar på vad skollagen säger, konstaterar Eskilstunas grundskolechef Hans Ringström.
– Men det är en praktisk lösning i väntan på ett riktigt bibliotek.
Även på Faktoriet och på Ärstaskolan behövs förbättringar, vilket ska vara på gång.
Hans Ringström konstaterar precis som Sarita Hotti att skolbiblioteken är rektorns ansvar.
– Rektorn väljer själv hur han eller hon använder sin budget. Det kan låta hårt men så är det.
Och det gäller småskolorna på landet precis som större skolor i stan. Ett visst ekonomiskt stöd finns dock i landsortsbidraget som uppgår till ca 0,5 miljoner per år för de mindre skolorna utanför tätorten.
För att stimulera läsandet införs två nyheter i år. Från i höst kommer en speciell skolbibliotekarietjänst på 20–25 procent inrättas med uppgift att stötta samtliga skolor. Dessutom kommer det att finnas en mindre summa pengar för skolorna att söka för inköp av skönlitteratur som ska stimulera elevernas läslust.