Anders Wirdheim vid Birdlife förklarar gråsiskans oregelbundna uppträdande med att den är beroende av viss föda.
På måndagen blev slutrapporten för årets inventering av vinterfåglar klar. Den bygger på rapporter från cirka 17 100 fågelmatningar i hela landet, varav 164 i Eskilstuna. I Eskilstuna räknade 161 rapportörer totalt 8 626 fåglar under perioden 26-29 januari.
Den vanligaste fågeln i Eskilstuna var med bred marginal årets invasionsfågel gråsiskan som förra året inte kom högre än på plats 30. Totalt iakttogs 1 753 gråsiskor jämfört med bara 19 i fjol.
På andra plats i år kom talgoxen med 995 observationer jämfört med 998 förra året.
Medan taloxen legat stabilt på första eller andra plats de senaste tio åren brukar gråsiskan åka jojo på listan. Gråsiskan toppade även listan år 2019 i Eskilstuna.
I riket som helhet behöll talgoxen i år sin position som den vanligaste fågeln följd av uppstickaren gråsiskan på andra plats.
Talgoxen är den näst vanligaste fågeln i Eskilstuna.
Trots att talgoxen ligger etta är dess antal i år det lägsta sedan fågelräkningarna startade för 19 år sedan. Enligt Anders Wirdheim, kampanjledare på Birdlife Sverige, kan det bero på at de kalla perioderna under denna vinter skördat en del offer. Gråsiskans oregelbundna uppträdande från år till år förklarar han med att den vintertid är beroende av viss föda, framför allt björkfrö.
"När det finns gott om sådan mat i skogarna i norr, kan gråsiskorna stanna kvar där över vintern. Är det däremot ont om mat, måste de utvandra. Dessa invasionsartade utvandringar kan leda mycket långt bort", skriver Anders Wirdheim vid Birdlife.