För fyra år sedan rullade ”Konstnärsdrömmen” på SVT. En av landets mest namnkunniga konstnärer, tillika jurymedlemmen Ernst Billgren, menade att ”Sofia framhärdar med sin svartvita sagoton och fångar former och kompositioner som få andra”.
– Jag hade inte reflekterat över det så, men absolut – jag dras till bilder med mycket svärta, säger Sofia Wernersson som sedan två år tillbaka bor i Eskilstuna.
Skaparlusten har följt henne genom livet. Som tvååring tecknade hon med sådan iver att föräldrarna hemma i Trädet utanför Falköping valde att införskaffa material utöver det leksakbutikerna erbjöd. I tioårsåldern blev det drömska motiv i olja. En av dem, föreställande en båt som träder fram ur dimman, vann en tävling.
– Då blev jag omtalad som wonderchild, men sen ska man ju utvecklas också. Jag kände länge att jag målar som när jag var tio år, det stod still.
Efter ett antal mindre utställningar lockade en karriär som illustratör i Stockholm. Fokus låg på digitalt tecknande, design och marknadsföring.
– Det fanns ingen lust kvar att plocka fram målargrejerna hemma.
Det ändrades då Anne Lundberg flimrade förbi i en trailer och uppmanade hemmatecknare att söka till ”Konstnärsdrömmen”. I konkurrens med 3 000 sökanden knep Sofia en av tio platser i hetluften. Förutom krävande utmaningar, exempelvis skulle en oljemålning produceras på någon timme, var antalet mikrofoner och kameror överväldigande.
– Det var drönare i håret. En kändisjury med Ernst Billgren hummar bakom en när man står med penseln och vet att man måste stressa fram någonting. Hade jag vetat innan hur sjukt det var hade jag nog inte vågat.
Finalplatsen fungerade som en dörröppnare och följdes av flera utställningar. I samma veva blev Sofia berörd av människohandelspolisen Simon Häggströms bok ”Skuggans lag”, och då möjligheten att vara Artist in residence på Nordic Light hotel i Stockholm dök upp kontaktade hon honom. Samarbetet mynnade ut i utställningen ”Modern Slavery”.
– Hotellmiljöer är ett mecka för sexköp. Där stod jag i lobbyn och målade, vem som helst som passerade skulle kunna vara en sexköpare.
Kvinnoporträtten skapades utifrån boken.
– En av bilderna hänger hemma på Simons vägg. När han såg den sa han ”det är hon”. Det var så likt en tjej han hjälpt ur misären.
Det finns ytterligare dimensioner bakom engagemanget.
– Jag är adopterad från Sri Lanka, min mamma var inte gift – en katastrof där man kan bli utstött från familj och by. Prostitution kan vara enda vägen. Visst finns det tankar på var jag kunnat hamna om jag inte haft privilegiet att komma till ett rikt och välmående land.
Sedan två år tillbaka är Sofia själv mamma. När Frank låg i magen gick flyttlasset till Eskilstuna. Sambon Fredrik Westerlund kommer från trakten, själv hade hon studerat på MDH. Ur konstnärsperspektiv är favoritplatsen given.
– Om man står vid Fors kyrka och tittar mot Söder finns en vinkel där ett gäng huskroppar bildar en fantastisk vy.
Skapandet återspeglar var hon befinner sig i livet.
– Sen jag fick Frank har jag mest målat barnteckningar med honom. Han har redan sålt sin första bild!
Hur ser konstnärsdrömmen ut i dag?– Jag vill engagera mig i barnrättsfrågor och kontaktade Elaine Eksvärd. Tre barn i varje klass blir utsatta för sexuellt utnyttjande eller ofredande. Jag tänker en bok där man väljer rätt ord och bilder för att förklara hur kroppen är deras egen.