Skälet till att försäkringskassan inte längre kan erkänna Birgittas deltidssjukskrivning är ingen ny regel utan att man sedan 1 november tillämpar en gammal regel som kräver att ett sjukintyg från läkare måste vara ytterst heltäckande formulerat. Annars är det enkelt att det helt sonika diskvalificeras.
– Det är ingen på försäkringskassan som tvivlar på att jag är sjuk, men de underkänner ändå de tre senaste sjukintygen och dessutom en komplettering, säger Birgitta Gustafsson.
Som patient är man då hänvisad att återvända till sin läkare och be denna eller denne att skriva ett nytt intyg. Ett intyg som försäkringskassans handläggare möjligen kan godkänna.
– Jag bad att få träffa försäkringskassans egen läkare, men det gick inte alls det. Det går inte ens att få veta vem det är, det är hemliga uppgifter.
Birgitta vände sig till sin specialist på Karolinska sjukhuset i Solna, överläkaren på koaguleringsmottagningen, Margareta Holmström, som i sin tur gick i taket.
– Hon menade att hon hinner behandla fyra patienter under den tid det tar att formulera ett sjukintyg på ett sätt som försäkringskassan kan godkänna. Och maken till slöseri med tid hade hon inte hört talas om.
Helt utebliven sjukpenning i ett halvårs tid betyder att Birgitta Gustafsson måste leva på sparpengar. Hennes deltidslön räcker inte till för att täcka riktigt hela månadens alla utgifter.
Så här långt har konflikten med Försäkringskassan kostat henne mellan 7 000 och 8 000 kronor i månaden i sex månader, cirka 45 000 kronor.
– Jag har fått uppmaningen att vända mig till soss, men jag har en bostadsrätt och jag har en bil, jag tycker nog inte att jag kan be om socialbidrag.
Att göra sig av med bilen är omöjligt:
– Då kommer jag ingenstans.
Sluta jobba helt är heller inget alternativ.
– Nej, jag älskar mitt jobb och mina brukare. Jag jobbar med funktionshindrade. Men jag orkar inte jobba mer än de 75 procent som jag redan gör.
Birgitta är drabbad av blödarsjuka från födseln och den har medfört flera inre blödningar. För elva år sedan drabbades hon av en hjärnblödning och den slutade ironiskt nog med att hon blev pensionerad på halvtid för sju år sedan.
Men redan efter tre månader som deltidspensionär sa hon i från. Då började hon känna sig piggare och ville verkligen själv gå upp i arbetstid.
– Jag vill verkligen jobba, jag orkar bara inte med en heltid.
Försäkringskassans handläggare anser dock att det så här långt inte har påvisats på vad sätt hennes arbetsförmåga är nedsatt.
– Och då sitter man där i en rävsax och vet inte hur jag ska ta mig härifrån, säger Birgitta och kämpar för att hålla gråten tillbaka.
En som känner med henne är Marie Svensson, socialdemokratisk ordförande i arbetsmarknadsnämnden i Eskilstuna:
– Jag blir både beklämd och ledsen när jag hör talas om ett fall som detta. Birgitta behöver verkligen använda sina krafter till annat än att kriga med försäkringskassan.
Marie Svensson vill inte tro att Försäkringskassans handlande är på direktiv från sittande regering.
– Jag tror mer på ett inbyggt fel i just det här sammanhanget.
Försäkringskassans svar: "Vi gör mer av det vi ska göra i dag"
Eskilstuna
Enhetschefen på försäkringskassan i Eskilstuna, Elinor Wigander, kan inte kommentera ett enskilt ärende utan en fullmakt från den försäkrade. Men hon understryker att de flesta av sjukintygen godkänns.
Nu är detta en klen tröst för alla som får sina sjukintyg underkända och Elinor Wigander förnekar inte att det existerar ett visst mått av frustration i kommunikationen mellan sjukskrivna och handläggare.
Hon nekar däremot bestämt till alla eventuella anklagelser om att Försäkringskassan har fått ett konkret uppdrag att spara in pengar åt staten.
– Det stämmer inte, men vi har fått en resursförstärkning och det betyder att vi ska granska sjukskrivningarna och jobba mer kvalitativt med bedömningar. Vi gör mer av det vi ska göra i dag.
Den senaste nationella granskningen av försäkringskassans arbete genomfördes 2015 och gav svaret att 57 procent av alla läkarintyg godkändes.
Det betyder att ganska många sjukintyg behövde kompletteras redan för två år sedan, men om det har blivit sämre eller bättre eller om det ligger kvar på ungefär samma nivå i dag vet inte Elinor Wigander.
– Vi för en kontinuerlig dialog med vården och den fungerar bra, tycker jag.
På frågan om det finns ärenden där en sjukskriven helt enkelt måste få en ny handläggare efter det att konflikten med en gammal handläggare blivit för infekterad lyder svaret:
– Vi är ganska restriktiva med det. Men visst kan det förekomma.
Om man är missnöjd med beslutet från försäkringskassan finns möjlighet att begära omprövning hos en särskild omprövningsenhet på försäkringskassan. Är man fortsatt inte nöjd med beslutet överklagar man till förvaltningsrätten.
Överläkarens kommentar: "Vi kanske talar olika språk"
Överläkaren Margareta Holmström på koagulationsmottagningen på Karolinska sjukhuset godkänner inte att hon skulle ha formulerat sig underkänt i sjukintygen.
– Det är väl att uttrycka sig väl drastiskt, säger hon. Men jag tvingas konstatera att vi kanske talar olika språk inom den medicinska professionen å den ena sidan och försäkringskassan å den andra.
– Det är lite svårt att förstå hur man från försäkringskassan menar att man måste formulera sig.
De skärpta reglerna är olyckliga på fler sätt, menar Margareta Holmström.
– Ytterst är det patienterna som drabbas svårast. Vi talar om människor med funktionshinder som nekas sjukersättning.
Överläkaren är snabb att understryka att hon själv inte hör till de värst drabbade. Visserligen kan hon känna av en frustration över att väldigt mycket tid går åt till att försöka hitta de formuleringar som kan tänkas vinna gehör hos mottagaren av intyget. Tid som kunde ha ägnats åt väsentligt mer betydelsefull verksamhet. Men det kunde samtidigt vara värre:
– Om du talar exempelvis med en läkare som jobbar på en vårdcentral så är de säkert avsevärt värre drabbade än vad jag är.
Statens miljardsatsning på rehab
Strax före jul enades regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om ett avtal som syftar till att försöka få ned antalet sjukskrivningar i landet.
Satsningen som görs ligger på 2,9 miljarder kronor och det är pengar som ska få sjukskrivna tillbaka i arbete de kommande två åren, och vad som krävs för ett bättre samarbete mellan arbetsgivare, hälso- och sjukvård, och försäkringskassan.
I satsningen ingår bildandet av en delvis ny yrkesgrupp, rehabiliteringskoordinatorerna, som så här långt bara funnits som pilotprojekt i vissa landsting, däribland Sörmland som haft rehabkoordinatorer sedan tio år tillbaka.
Samordnare i Sörmland är Karin Lövgren Karlsson, som kan peka på att antalet sjukskrivna i länet börjat öka igen i jämförelse med de mätningar som gjordes i mars 2015.
– Det hela skiljer sig ganska markant i de sörmländska kommunerna, säger Karin Lövgren Karlsson.
Ljusast är läget i Nyköping där man är väldigt nära rikssnittet på antal sjukskrivningar per person och år. Mörkast är läget i Strängnäs där man har högsta antalet sjukskrivna rent procentuellt.
40 rehabkoordinatorer i länet jobbar nu för att försöka åstadkomma en förändring till det bättre.