Peter Jonsson är ensamstående med två barn. Efter separationen för ett år sedan löste han ut sin partner, som han fem år tidigare köpte villan i Brottsta med.
Han är en av många som reagerat över den kraftigt höjda tomträttsavgälden och oroar sig över vad den innebär för värdet på huset.
– Nästa år höjs tomthyran från 10 000 kronor till nästan 30 000 om året. Jag begriper att saker blir dyrare, men det här är en orimlig kostnadsutveckling, säger Peter Jonsson.
Med det senaste marktaxeringsvärdet, som gälden och friköp beräknas på, erbjuds Peter Jonsson att köpa loss tomten från kommunen för 705 000 kronor.
– Jag har räknat på att äga tomten och med rådande ränteläge skulle det bli billigare än att hyra den. Problemet är bara att få banken att bevilja lånet. Låneutrymmet, det vill säga vad huset är värderat till och vad banken kan medge till friköp, finns för vår del. Men med bara en inkomst säger banken nej till att låna ut den summan.
Peter Jonsson efterlyser regler för tomträttspriser och ett maxtak i likhet med den avgift som ersatte fastighetsskatten.
– Ett alternativ skulle vara att kommunen går in som borgenär vid friköp om banken säger nej. Pengarna ska ändå ut och det är kommunen som tar betalt.
Han tror att resultatet av kraftigt höjda tomträttshyror blir att många inte har möjligheten att köpa loss sina tomter och ofrivilligt tvingas sitta kvar som kommunens hyresgäst.
– Det känns som att vi blir kommunens gisslan och helt utlämnade till deras välvilja.
Stefan Slagbrand, kontorschef på Nordea i Eskilstuna, menar att en stor del av det uppkomna problemet med tomträtter beror på att köparsidan prissatt olika upplåtelseformer för småhus lika.
– Då tomträttsavgälden historiskt har varit så marginell har marknaden inte gjort någon skillnad på hus med tomträtt eller på hus med friköpt tomt.
Han tror att nya marktaxeringsvärden kommer att justera det förhållandet.
– Marknaden kommer att bli hårdare. Nu kommer framförallt köparsidan att bli noggrannare med hus på tomträtt och ta höjd för det.
Stefan Slagbrand ser en risk i att de som köpt hus med tomträtt relativt nyligen på kort sikt blir förlorare när marktaxeringsvärdet skjuter i höjden.
– Man kanske inte har hunnit amortera av så mycket att det medger utrymme för att ta nya bolån. Risken blir då att man inte har råd att låna upp till friköp av tomten.
Bolånetaket, som infördes på initiativ av Finansinspektionen, innebär att bolån tecknade efter 1:a oktober 2010 inte får överstiga 85 procent av fastighetens värde.
I likhet med flera fastighetsmäklare menar Stefan Slagbrand att det per automatik inte går att räkna upp värdet på en fastighet med det belopp som motsvarar kostnaden av friköpet.
– Man får sannolikt inte upp värdet så mycket mer på kort sikt.
När banken lånar ut pengar tittar de på om värdet i tillgången ökar, i det här fallet fastigheten som utgör säkerheten för lånet.
– Vi tar hjälp av mäklare som gör en kvalificerad gissning av vad huset är värt. Medger den nya värderingen utrymme att ytterligare belåna huset så underlättar det för låntagaren, men i vissa fall ger vi rådet att inte köpa loss tomten.
–Vi tittar också på återbetalningsförmågan och att ett hushåll har intäkter som är högre än dess kostnader. På Nordea räknar vi på om ett hushåll klarar boräntor på sju procent.
Han tror att den senaste tidens uppmärksamhet kring upplåtelseformen kommer att leda till en tydligare prisskillnad mellan hus på tomträtt och friköpt tomt.
– Det kan bli lite dramatiskt i en övergångsperiod, men på sikt och med fortsatt tillväxt blir det värdehöjande att äga sin tomt. Det kommer inte bli billigare i framtiden, säger Stefan Slagbrand.