Rapporter och undersökningar från flera myndigheter visar att den psykiska ohälsan bland unga tjejer ökar. Någon entydig förklaring finns inte. Snarare handlar det om komplexa orsakssammanhang som varierar från individnivå till förändringar i samhällsstrukturen.
På det politiska planet uppmärksammades frågan i en motion som Vänsterpartiet lämnade till fullmäktige i mars. I motionen yrkade partiet att Eskilstuna kommun skulle utreda orsakerna till unga tjejers ohälsa samt att en handlingsplan med förslag till åtgärder skulle upprättas.
Sedan tjänstemännen handlagt frågan beslutade kommunstyrelsen vid sitt sammanträde i tisdags att bifalla delar av motionen.
– Ärendet har verkligen utretts seriöst och grundligt. Vi har fått bifall till stora delar av förslaget och det är jag jätteglad för. Men jag är besviken på att kommunen inte är beredd att ta fram en handlingsplan, säger Maria Chergui, Vänsterpartiets gruppledare.
I direktiven till utredningen understryks att de ungas ökade ohälsa är ett stort samhällsproblem som måste tas på stort allvar. Att bara utreda orsakerna till ohälsan räcker inte, utredningen ska ge en samlad kartläggning av behoven som flickor och unga kvinnor har.
Ett av målen blir att identifiera vilka insatser och åtgärder som behövs för att förbättra tjejers hälsa. Det poängteras särskilt att utredningen ska lyfta blicken från den enskilda individen och se på problemen i ett större samhälleligt perspektiv:
"När frågan om den psykiska ohälsan sätts i ett större sammanhang av ojämställdhet, hedersförtryck, maskulinitetsnormer och våld kan kommunen flytta fram positionerna och göra verklig skillnad på lång sikt för flickor, pojkar, unga kvinnor och unga män."
Målgruppen som berörs utgörs av unga flickor och kvinnor upp till 24 år. Deras synpunkter och kunskaper ska inhämtas via intervjuer, fokusgrupper och enkäter.
Att pojkar och unga män inte ingår motiveras med att det skulle förskjuta fokus från de problem tjejerna har. För att minska skillnader i ohälsa mellan könen bedöms speciella insatser behövas speciellt för flickor och unga kvinnor.
På tjejjouren Meja välkomnar de kommunens beslut att utreda unga tjejers psykiska ohälsa.
– Det låter bra, säger Suada Dani, samordnare på Meja.
Meja är en del av kvinnojouren Moa och består av ett 20-tal aktiva medlemmar som arbetar ideellt för ett jämställt samhälle fritt från våld. Varje måndagskväll, samt varannan torsdag, stöttar och hjälper de unga tjejer via chatt, mejl och telefon.
Nyligen fick Meja ta emot kommunens jämställdhetspris för 2016 för sina insatser.
– Vi har märkt av ett ökat antal besökare på chatten, säger Suada Dani, som jobbar samordnare på Meja.
Hon säger att de tjejer som vänder sig till Meja har väldigt många olika typer av problem.
– De berättar om våld i nära relationer, om krav i skolan, om olika ideal och normer hur en tjej ska vara och bete sig. Det handlar också om att de upplever press från vänskapskrets och partners. Det är väldigt blandat, säger hon.
Oavsett orsak så leder problemen ofta till självskadebeteende i olika former.
Suada Dani är positiv till kommunens beslut och hoppas att Meja involveras i arbetet.
– Vi har en hel del kunskap. Sen kanske vi kan få bättre möjligheter att se till att tjejers välmående ökar.
Kommunens utredning kommer att samordnas av kommunledningskontoret och genomföras i samarbete med ett flertal förvaltningar. De förslag som den utmynnar i ska kunna realiseras i kommunens budget för 2018.