Den cirka 100 meter långa byggnaden ser inte mycket ut för världen. Men trots sitt anspråkslösa yttre utgör den en viktig del av järnvägens och samhällets historiska utveckling. Det menar järnvägsentusiasten och experten Rasmus Axelsson som ansökt hos länsstyrelsen om att vagnhallen ska få bevarandeskydd som byggnadsminne.
– Vagnhallen i Eskilstuna är ett transporthistoriskt unikum i Sverige. Eventuellt finns det en liknande byggnad bevarad i Vännäs, säger Rasmus Axelsson.
Hans kunskaper inom området grundar sig i en ovanlig yrkeskombination.
– Jag är lokförare men också utbildad byggnadsantikvarie. De flesta som är i järnvägsbranschen tycker att det som rullar på spåren är det roligaste. Jag är mer intresserad av det som står still, byggnader och miljöer. Och jag vurmar speciellt för de anonyma byggnaderna som inte märks så mycket.
Till skillnad från pampiga stationshus och vackra lokstallar revs de tidigt byggda vagnhallarna runtom i landet när de förlorade sin funktion.
– De enkla järnvägsbyggnaderna är i det närmaste utrotningshotade. De har funnits i tiotusental men de allra flesta har rivits. Min uppfattning är glasklar, de kulturhistoriska värdena för vagnhallen i Eskilstuna är klart jämförbara med de för lokstall, säger Rasmus Axelsson.
Vagnhallen i Eskilstuna uppfördes 1875 av järnvägsbolaget Oxelösund-Flen-Westmanlands järnväg, OFWJ, för att skydda personvagnar mot väder och vind. I dag används den som förråd av nuvarande ägaren Green Cargo.
– Den är bra tätad och fyller sin funktion. Det vore kul om den kan bevaras som byggnadsminne, det vore ett sätt för Eskilstuna att komma på kartan också, säger Kenth Karlsson, produktionsledare för vagnsverkstaden vid Green Cargos anläggningar i Gredby.
Han bjuder på en liten rundtur i området tillsammans med verkstadschefen Stefan Gustafsson. Inom kort drar arbetet i gång med bygget av den nya tågdepån, något som dock inte påverkar vagnhallen eller Green Cargos övriga byggnader.
För att kunna klassa något som byggnadsminne krävs att det ska finnas synnerligen höga kulturhistoriska värden. Men krasst sett är fastighetsägarens inställning lika viktig.
Lars Östling är fastighetschef på Green Cargos huvudkontor i Stockholm. Han har inga direkta synpunkter på vad en eventuell byggnadsminnesförklaring skulle betyda. Men han försäkrar att bolaget inte har några andra planer för vagnhallen än den funktion den har i dag.
– Den är inte föremål för någon diskussion om att rivas, absolut inte, säger han.
Den utredning som länsstyrelsen i Sörmland nu sätter i gång handläggs av antikvarie Hampus Benkert. Han tror att ett beslut kan komma inom ett år.
– Det tycks finnas kulturhistoriska värden i vagnhallen. Sen återstår att se om byggnaden uppfyller de höga krav som krävs för att kunna förklaras som byggnadsminne. Men det är ingenting som enbart länsstyrelsen avgör, vi vill ha med oss fastighetsägaren, säger han.
Rasmus Axelsson har förstås förhoppningar om ett positivt utfall:
– De flesta ansökningar brukar avslås men det mesta hänger på vad fastighetsägaren tycker. Om inte Green Cargo är med på det så blir det förmodligen ingenting. Går det så går det. Jag hoppas men är beredd på motsatsen.