"Vi uppmuntrar alla skolor att öva för att vara förberedda på allvarliga våldshändelser", säger Lovisa Rosberg, 26, kriminolog och säkerhetsutvecklare på Eskilstuna kommun.
Många skolor och förskolor i Eskilstuna är utrustade med så kallade panikknappar, det vill säga ett centralt låssystem som gör att alla skolans ytterdörrar kan låsas med en enda knapptryckning.
Ett antal skolor är också låsta dagtid och kräver passerkort eller taggar för att ta sig in. De fyra kommunala gymnasierna är låsta, liksom högstadieskolorna Fristadsskolan, Stålforsskolan och Munktellskolan. Någon lista över samtliga låsta skolor har dock inte kommunen i nuläget.
– Det är upp till varje verksamhet och skolenhet att själva bestämma om de vill att lokalerna ska vara låsta eller inte, säger Lovisa Rosberg, säkerhetsutvecklare på Eskilstuna kommun.
Men hur låsta skolorna än må vara behöver skolpersonal vara beredd på att någon ändå kan ta sig in, kanske med avsikt att utföra olika typer av våldsdåd.
"En skolskjutning är en väldigt sällan förekommande händelse. Det ska man ha med sig", säger Lovisa Rosberg, säkerhetsutvecklare Eskilstuna kommun.
Lovisa Rosberg är utbildad kriminolog och rättssociolog med inriktning mot skolsäkerhet.
– En skolskjutning är en väldigt sällan förekommande händelse. Det ska man ha med sig, säger hon.
Begreppet PDV, pågående dödligt våld, har blivit en alltför bekant term senaste tiden i samband med massmordet i en vuxenskola i Örebro.
Övningar i PDV har pågått i flera år i Eskilstuna.
– Vi har en väldigt bra grund att stå på, säger Lovisa Rosberg.
I maj förra året genomfördes en stor övning i att hantera en skolattack på Faktoriet i Eskilstuna.
I Eskilstunas skolor utgår man från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB:s, vägledning "Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan", som bygger på tre steg.
– Fly, sök skydd och larma. Det är de tre steg vi vill att man följer. Det första man bör göra är att ta sig så långt ifrån den hotfulla situationen som det går. Inrymning, till exempel att stanna kvar i ett klassrum, kan också vara ett verktyg i det här.
Det finns enligt Lovisa Rosberg inga krav på de kommunala skolorna att ha övningar. Men de flesta har det ändå.
– Vi uppmuntrar alla skolor att öva för att vara förberedda på allvarliga våldshändelser. Vi på säkerhetsenheten är även ute på skolorna och håller i PDV-övningar för personalen.
– Det är som med brandövningar, det är bra att öva regelbundet för att hålla det färskt i minnet. Ju mer man övar desto bättre mentalt förberedd blir man, fortsätter Lovisa Rosberg.
Kollegan Mikael Hauk, 62, är numer säkerhetssamordnare på kommunens centrala säkerhetsenhet. Tidigare hade han samma roll på barn- och utbildningsförvaltningen.
– Vi har haft låsta skolor under ganska lång tid. Men förut var det framförallt för att hindra spring och obehöriga från att komma in och bedriva olaglig verksamhet på högstadier och gymnasier. Vi hade även mycket problem med stölder på vissa skolor, och på några av gymnasierna gick folk in och åt fast de inte gick där, säger han.
Mikael Hauk är säkerhetssamordnare i Eskilstuna kommun. När S:t Eskils gymnasieum utsattes för ett hot om en skolmassaker i februrari 2009, ett hot som senare förklarades vara ett "skämt", gick det upp för honom att en skolattack faktiskt skulle kunna hända på riktigt, även i Eskilstuna.
Mikael Hauk är säkerhetssamordnare i Eskilstuna kommun.
På ett antal skolor finns även övervakningskameror uppsatta sedan flera år tillbaka.
– Ett tag sköts det exempelvis raketer i korridorerna i en av gymnasieskolorna vilket var livsfarligt. Då kameror kom upp slutade det rätt omgående.
Mikael Hauk minns tillbaka på en händelse som blev ett uppvaknade för både honom och resten av förvaltningen. Den 4 februari 2009 lamslogs Eskilstunas centrala delar under flera timmar efter ett hot om en skolmassaker inne på S:t Eskils gymnasium. Skolan spärrades av och elever beordrades stanna kvar i sina klassrum. Hotet visade sig senare vara falskt, orsakat av en yngre man som enligt egen utsago försökt skoja.
– Det blev ett stort pådrag med många poliser och där förstod vi att något sådant här kan hända på riktigt, säger Hauk.
Området och gatorna runt S:t Eskils gymnasium spärrades av under flera timmar den 4 februari 2009. Personer fick varken gå förbi eller passera skolan med bil sedan ett hot om
en skolmassaker hade framförts på en sida på internet. Hotet visade sig senare vara "ett skämt".
Enligt Mikael Hauk har säkerhetstänket utvecklats avsevärt sedan dess.
– Gymnasiet skötte sig klockrent när det hände, men inom ett par förvaltningar och kommunledning kom det som en överraskning och det tog ett tag innan samordningen föll på plats. Nu är det en helt annan organisation och medvetenhet kring de här frågorna. Tråkigt nog har det blivit en del av vår vardag att tänka i de här banorna.
Mikael Hauk, som själv har ett förflutet som lärare, anser dock att det viktigaste säkerhetsarbetet som kan göras i skolorna är att ha tillräckligt med resurser.
– Det är tragiskt att vi måste spara pengar på barnen. Vi behöver vuxna personer i skolorna som finns till för dem som tyvärr kan hamna snett i livet. När jag själv gick i skolan fanns det exempelvis kuratorer och skolsköterskor på heltid i de flesta skolor. Det fanns mer personal och de strulputtar som oftast var praktiskt lagda kunde få mer hjälp, kärlek och omtanke och fångas upp innan det gick helt åt skogen.