Läraren Björn Gustavsson och polisen Fredrik Hedlund hade tagit initiativ till utbildningen. Björn Gustavsson arbetar på samhällsprogrammet med en säkerhetsprofilering. Han tycker att gymnasieskolan ska gå i täten när det gäller att öka kunskapen om radikalisering.
– Nu kör vi hela personalgruppen på S:t Eskils gymnasium. Blir det här bra kanske det är något för kommunpolitiker, andra gymnasieskolor och så vidare, säger han.
Fredrik Hedlund vid polisen arbetar som förundersökningsledare i en grupp som utreder våldsbrott.
– Vi har en otrolig kunskapslucka, framför allt i vår bransch, som vi måste täppa till. Det här ligger i tiden och vi kommer inte att bli av med det. Vi måste kunna det här, veta vad det handlar om och bakgrunden till det.
Hur är situationen i Eskilstuna när det gäller radikalisering?
– Den finns där. Det är ett antal personer som har rest söderut för att strida, så att säga. Vi måste vara vakna på det här. Vi har haft en otroligt lång startsträcka och det är inte okej, tycker jag. Nu börjar det röra på sig, men det är egentligen lite sent.
En av föreläsarna var Örjan Wallin vid Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Han menar att en orsak till radikaliseringen är att människor känner sig utanför samhället.
– Man känner sig inte accepterad. Man söker efter makt, man söker efter bekräftelse, och då på ett sätt som inte är enligt demokratins spelregler.
Vad finns det för tecken på om någon håller på att radikaliseras?
– Man drar sig undan och bildar mindre grupper som drar sig undan diskussionerna, som inte längre vill ta plats utan beger sig åt sidan. Man försvinner helt enkelt ut ur det offentliga och bildar en liten sekt, eller en liten grupp som har en annan agenda som man egentligen inte vill diskutera eftersom den egentligen inte håller att diskuteras.
Örjan Wallin menar att omgivningen bör försöka identifiera de som är på glid.
– Där tror jag att pedagogiken kan vara att inte släppa taget. Ta diskussionerna. Måla inte in någon i ett hörn. Det kanske främsta tipset är att motverka alla tendenser till att måla världen svart och vit.
Fredrik Hedlund vid polisen vill att lärare ska rapportera tecken på radikalisering till polisen.
– En gång för mycket är bättre än en gång för lite, säger han.
Den andra föredragshållaren var Frédéric Brusi. Han är doktorand i religionshistoria och undervisar i islamologi vid Stockholms universitet.
– Ska vi som yrkesverksamma kunna jobba med till exempel såna nationella uppdrag som att värna demokratin mot våldsbejakande extremism måste vi förstå världsbilden som de här människorna har annars blir det overksamt. Annars hamnar man i det här läget att man vill förbjuda idéer och det kan man inte.
Frédéric Brusi menar att religion är en ganska liten del av förklaringen till varför den våldsbejakande islamismen finns.
– Religionen är ett språk för den våldsbejakande islamismen, men det är inte nödvändigt vis så att den är religiös i sig.