Det blev en hätsk debatt i Eskilstunas stadshus när politikerna i kommunfullmäktige tog upp frågan om det så kallade tilläggsbeloppet på torsdagsförmiddagen. Tilläggsbeloppet är ett ekonomiskt stöd som skolor och förskolor kan söka för barn som är i behov av särskilt stöd eller modersmålundervisning.

Politikerna var överens om att det saknas tydliga riktlinjer för vilka som har rätt att söka tilläggsbeloppet i dag men alla var inte nöjda med det förslag som nu röstades igenom. Vänsterpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet menar att barn med till exempel adhd eller autism som är i behov av elevassistent eller annan resurs blir utan när de nya kriterierna införs.

‒Jag ska inte läsa upp hela min lista men på en skola kan det röra sig om 19 tilläggsbeslut som med de nya kriterierna kommer blir tre. Vilka kollegor får lämna i januari och vilka elever får inte ha elevassistenter kvar?, undrade en märkbart upprörd Faisal Hassan (MP) i talarstolen.

‒Vi vill att elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska ingå i kriterierna och det gör de inte nu, sa Maria Chergui (V) som föreslog att förslaget skulle återremitteras.

Hon passade också på att kritisera majoritetens tidigare beslut om att minska budgeten för stöd till elever med särskilda behov med 20 miljoner kronor.

‒Ledande politiker i Eskilstuna kommun tar inte ansvar för de här barnen utan lägger över ansvaret på rektorer och personal, sa Maria Chergui.

När Jari Puustinen (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, försvarade förslaget i talarstolen lyfte han fram att föräldrar, skolpersonal och elever uttryckt att det nuvarande systemet varit otydligt och orättvist. Han slog också ifrån sig kritiken att budgetförändringen skulle ha styrt kriterierna. Budgeten för tilläggsbeloppet under det här året har varit 68 miljoner kronor, nästa år är 48 miljoner budgeterat.

‒Vi har inte minskat budget utan det här är en konsekvens av de nya kriterierna. Här har vi jobbat utifrån bra kriterier som är träffsäkra och då har man sett att budgeten blir på det här sättet. Vi har inte satt pengen och skapat kriterierna utifrån den. Så jobbar inte vi, sa Jari Puustinen.

Under 2016 lämnades 471 ansökningar om tilläggsbelopp in från kommunala och fristående skolor och förskolor i Eskilstuna. Av dem fick 152 avslag. Genom att förtydliga kriterierna hoppas majoriteten kunna minska antalet felaktiga ansökningar som kräver handläggningstid.

När det gäller oppositionens kritik gällande barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte inkluderas i de nya kriterierna säger majoriteten att våren 2018 ska ses som en övergångsperiod. Om pengarna inte räcker kan det bli aktuellt med höjd skolpeng som en kortsiktig lösning för skolor som behöver stöd under själva omställningen, enligt majoritetens beslut.

‒Alla vet redan att skolpengen kommer att höjas nästa år, det är ju valår, men de här pengarna behövs nu, sa Faisal Hassan (MP).