Många Eskilstunabor har häpnat över nybygget vid Sigurdsristningen nära Sundbyholm.

Arkitekten Bengt Strandberg i Eskilstuna är certifierad sakkunnig på tillgänglighet i byggprojekt och en av dem som följt den senaste tidens rapportering kring rampbygget vid Ramsundsån. Han betonar att han själv inte har någon insyn i projektet, men i egenskap av arkitekt har han ändå synpunkter.

– Jag tycker väl som alla andra att tillägget är för dominerande och tar över, både murarna av sprängsten och träkonstruktionen. Den ursprungliga känslan med den relativt orörda naturen vid platsen går förlorad. Det är ju inte en klippa i skogen längre där man kan föreställa sig hur det såg ut en gång, säger han.

Artikelbild

| Kommunens ritningar över konstruktionen vid Sigurdsristningen.

Enligt Bengt Strandberg är det en stor arkitektonisk utmaning att anpassa kulturhistoriska miljöer efter kraven på tillgänglighet.

– I nybyggda hus är det inget problem, där tänker vi på tillgänglighetsaspekten från början. Även i äldre hus går det att korrigera så kallade enkelt avhjälpta hinder genom att till exempel sätta in automatisk dörröppnare och göra om trappsteg, säger han.

– I kulturhistoriska byggnader och miljöer är det annorlunda. Hur mycket ingrepp ska man få göra i ett hus eller i en miljö där man egentligen inte får göra några ingrepp? Var går gränsen? Det är alltid en svår avvägning, fortsätter Bengt Strandberg.

Att rampkonstruktionen ute vid hällristningen upplevs som skrymmande och alltför framträdande har enligt Bengt Strandberg också att göra med de regler som finns för rullstolsramper.

Artikelbild

Bengt Strandberg är arkitekt i Eskilstuna.

– De får inte luta för mycket. Det betyder att om det är en nivåskillnad på en halv meter blir rampen sex meter lång. Det ska också finnas två meter långa vilplan där det går att vända med en rullstol.

Det är länsstyrelsen som godkänt byggplanerna. Projekteringshandlingarna har tagits fram av konsultföretaget WSP Sverige AB på uppdrag av Eskilstuna kommun.

Artikelbild

"Kjolen" under rampen har rivits sedan bilden togs.

‒Vi har gett tillåtelse att bygga en ramp i området eftersom vi ställer oss positiva till att tillgängliggöra kulturarvet för så många som möjligt, säger Åke Johansson, enhetschef för länsstyrelsens enhet för samhällsplanering och kulturmiljövård.

Åke Johansson handlägger inte själv ärendet men känner till att delar av bygget ska göras om.

– Vi tittar på det för att hitta en ny bra lösning, säger han.

Enligt Kristina Birath, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör i Eskilstuna kommun, följer bygget den ritning som länsstyrelsen godkänt utom på två punkter. Det är den så kallade "kjolen", alltså träkanten som löper som ett skydd nedanför själva rampen, som blivit för stor. Dessutom har fel virke använts. De felaktiga brädorna tas bort och det tryckimpregnerade virket byts ut mot sibiriskt lärkträ så som det var tänkt från början.

– Det är våra egna anställda som har frångått ritningen på dessa två punkter. Bygget i övrigt följer projekteringshandlingen, säger Birath.

Om det blir aktuellt med fler justeringar eller ombyggnationer är ännu inte bestämt. Bygget har nu som vi tidigare berättat tagit en paus. Detta för att representanter från kommun, länsstyrelse och länsmuseum ska ta sig en funderare på hur det blev och hur arbetet ska fortsätta.

– Vi ska utvärdera det som hittills är gjort och besluta oss för hur vi ska gå vidare. Inget är alltså bestämt, säger Kristina Birath.

Kristina Birath hoppas att det mesta ska vara klart innan besökssäsongen drar i gång på allvar.

– Just nu är det en avstannad byggarbetsplats där det är olämpligt att vistas för besökare, säger hon.

Rampbygget ska kompletteras med ett vajerräcke och en utställning som går att följa längs spängerna. Även parkeringen ska göras om.

– I slutändan är det meningen att man ska kunna se ristningen bättre. Det här är också ett sätt att skydda den från att folk går rakt över den.