Styrelsen för en bostadsrättsförening i kvarteret Nätet på Norr i Eskilstuna beslutade i fjol att sätta upp kameror. De boende flyttade in i slutet av 2018 och sedan senhösten 2019 finns totalt sex övervakningskameror, fördelat på två huskroppar med knappt 50 lägenheter i vardera. 

Kamerorna sitter invändigt vid såväl bakre som främre entréer och i soprummen. 

Enligt Björn Olsson, suppleant i bostadsrättsföreningens styrelse, installerades kamerorna för att öka tryggheten efter en tid av stök.

Artikelbild

| Skyltar som visar att kameraövervakning pågår måste finnas.

– Det förekom trafik nattetid och kommersiell verksamhet, typ drogförsäljning. Vissa dörrar ställdes upp och det var en rörelse i fastigheterna som skapade osäkerhet. Det dumpades även saker som inte ska lämnas i soprummen, säger han.

Enligt Björn Olsson har kamerabevakningen tagits emot mycket positivt bland de boende. 

Men inte av alla. 

Datainspektionen har nyligen mottagit en anmälan från en av bostadsrättsföreningens medlemmar. Medlemmen hävdar att hen fått besök efter en incident med en ytterdörr. "Föreningen knackade på och sa att jag kan vara betalningsskyldig. Detta är kränkande och kameran ska bort" står det i anmälan. 

Artikelbild

| Ulrika Blomqvist är vd för intresseorganisationen Bostadsrätterna.

Föreningen har ännu inte tagit del av anmälan och inga beslut har fattats av myndigheten. 

– Det handlar inte om att sitta och titta på folk som går in och ut. Än så länge har ingen tittat på något material. Händelsens vid ytterdörren handlade om ett handhavandefel, och det upptäcktes inte genom kamerorna, säger Björn Olsson.

Artikelbild

| Kamerorna har bidragit till ökad trygghet, enligt bostadsrättsföreningens styrelse.

Juristen Ulrika Blomqvist är vd för intresseorganisationen Bostadsrätterna, med cirka 8 500 bostadsrättsföreningar som medlemmar. Hon säger att frågor kring kamerabevakning ökar.

– Men det är inte vanligt och de frågor vi fått har oftast handlat om kameror i soprum, och frustration kring att medlemmarna inte sopsorterar som de ska, säger Ulrika Blomqvist.

Artikelbild

| Även i soprummen håller kameran koll på de boende.

Risken för att någon ska sortera soporna fel eller ens risken för brott räcker inte som skäl för att få sätta upp kameror. Upprepad skadegörelse eller annan konstaterad brottslighet kan dock vara giltiga skäl, förutsatt att man först försökt att lösa problemen på annat sätt. Kamerabevakningens nytta ska också vägas mot det intrång i människors personliga integritet som bevakningen innebär.  

– Det krävs inget samtycke från samtliga boende för att få sätta upp kameror så länge föreningens intresse väger tyngre än den enskildes. Det måste dock finnas rutiner för hur det filmade materialet sparas, rensas och vilka som har rätt att titta på det. Att informera om bevakningen är också väldigt viktigt, säger hon.

Inom bostadsrättsföreningen på Norr har kamerorna, enligt styrelsen, haft önskad effekt.

– Vi har fått positiv respons från en stor del av medlemmarna och investeringen har redan betalat sig. Vi har inte behövt beställa extra sophämtning sedan de kom på plats och det är lugnt i husen, säger han.

Ulrika Blomqvist tror inte på någon exceptionell ökning av kamerabevakning i bostäder.

– Men vi kan i vart fall konstatera att det blir allt enklare och billigare att använda tekniken. 

Vilka rekommendationer ger ni medlemmar som hör av sig?

– Att de ska sätta sig in i regelverket, göra en utredning och tänka efter och vidta andra åtgärder innan de sätter upp några kameror. För även om det inte krävs tillstånd i samma utsträckning som tidigare är de tvungna att följa alla regler i dataskyddsförordningen.