I torsdags stötte skopan på Per Johanssons grävmaskin i något hårt. Han beskriver det som en stor lerig sten, drygt tre meter lång och minst en meter bred. Arbetet med att schakta för den blivande gång- och cykelbanan mellan Skiftinge och Sundbyholm fortsatte dock runt omkring.

Sex dagar senare, i onsdags morse, kom en trio från entreprenören Tranab med platschefen Niklas Karlsson i spetsen till platsen för att ta beslut om hur "problemet" skulle lösas. Den cirka ett ton tunga stenen ligger nämligen i vägen och skulle, om den var en vanlig sten, ha krossats och använts som fyllnadsmaterial.

Trots att en anläggningsarbetare stod på stenen, och de andra strax intill, var det dock ingen som såg vad det var.

Artikelbild

Fyndet gjordes väster om Mälarvägen, några hundra meter nordost om Stora Tidö, längs den sträckning som på Trafikverkets initiativ förses med gång- och cykelbana mellan Skiftinge och Sundbyholm.

Det gjorde dock Erik Björklid när han kom cyklandes på Mälarvägen. Tack vare hans tips och tidningens närvaro på platsen uppgraderades stenen snabbt från problem till kulturarv.

Fyndplatsen spärrades av från fortsatt arbete och upptäckten anmäldes till länsstyrelsen. En timme senare satt Urban Mattsson, antikvarie på länsstyrelsen, i bilen på väg från Nyköping till Eskilstuna.

– Vi ska göra en första bedömning och se om det behövs en arkeologisk undersökning av området eller om vi bara kan flytta den. Vi ska också ta ut en runexpert som får titta på den, säger Urban Mattsson.

Den av Erik Björklid upptäckta runstenen visar sig finnas med i en arkeologisk förteckning över kända men försvunna runstenar och minnesmärken.

Artikelbild

Det berättar Magnus Källström som forskat på runinskriptioner. Efter att ha tittat på en bild av den nyupptäckta stenen säger han direkt:

– Oj, oj, oj, titta, titta! Den här känner jag igen från litteraturen. Den har en mycket speciell ornamentik och ser välbevarad ut. Jag blir alldeles till mig.

Artikelbild

"INGULV OCH VISÄTE RESTE DENNA STEN EFTER BUGGE OCH SIGSTEN. GUD HJÄLPE DERAS SJÄL" står det på runstenen som varit försvunnen sedan slutet av 1600-talet.

Det visar sig att han har rätt. Runstenen avtecknades år 1668 av Strängnäsbon Johan Peringskiöld, sedermera adlad riksantikvarie.

Magnus Källström berättar vidare att den runsten som 1985 hittades i Harby, i Kjula socken, misstänks vara gjord av samma ristare som ristat den nu framgrävda.

Artikelbild

Stenen har sköljts ren av regnet men var lerig och intetsägade när den grävdes fram.

– Stenen ser ut att vara hel dessutom. Det är helt fantastiskt, säger Magnus Källström och läser texten: "INGULV OCH VISÄTE RESTE DENNA STEN EFTER BUGGE OCH SIGSTEN. GUD HJÄLPE DERAS SJÄL".

Känner man till Bugge och Sigsten?

– Nej, de är inte kända från andra stenar men det finns ett mycket speciellt kors på den här stenen. Ett kors med slingflätning, och likadant är det på stenen vid Harby. Nu kommer vi säkert kunna avgöra om det är samma ristare. Den är troligtvis från tusentalets början.

Stod stenen på fyndplatsen redan 1686?

– Ja, det tycks vara samma plats, kallad Tidö gärde, men den har inte setts till sedan Peringskiölds tid. Den ska absolut upp igen och gärna nära den plats där den har stått förut.

Du verkar imponerad?

– Ja, det är tveklöst årets fynd. Den är visserligen känd men att man hittar försvunna runstenar välbevarade är inte vanligt. Jag ska försöka se den med egna ögon så fort som möjligt. Förhoppningsvis blir det jag som kopplas in som expert, säger Magnus Källström.

Erik Björklid som indirekt kan ha räddat runstenen är nöjd med sin insats.

– Mitt mål är att inte att jävlas med cykelbanan, den är välkommen, så jag hoppas att det inte blir en massa strul kring det här. Men det är ju ändå ett kulturarv, säger Erik Björklid.

Trafikverket kan i dag inte säga om fyndet kommer att försena färdigställandet av cykelbanan. Avgörande är om det blir en större utgrävning kring fyndplatsen eller inte.