Chefsåklagare Robert Eriksson vid Nyköpings åklagarkammare anser att polisens informatörsverksamhet balanserar i två vågskålar.

– Jag har full förståelse för att polisen behöver ha det här för att komma åt grov organiserad brottslighet, men det är ett etiskt dilemma.

Det fall åklagaren refererar till, är den mordrättegång som under våren pågått i Nyköpings tingsrätt, och som under sommaren fortsatt i Svea hovrätt. Bland de anklagade för inblandning i mordet har en 40-åring från Katrineholm stått, som under polisutredningen berättade att han var polisinformatör.

Chefsåklagaren talar om rättssäkerheten.

– Man hämtar information från en person som själv sagt i rätten att han missbrukar narkotika, som själv berättar att han har ett stort spelmissbruk. Han erkänner själv under huvudförhandlingen att han utfört brottslighet som inte är ringa, som bedrägeri, utpressning.

Det etiska dilemmat blev tydligt, tycker Robert Eriksson, när polisens informatör berättade att han lämnat information om målkamrater, alltså personer som är misstänkta i samma ärende som han själv. Det i sin tur, och att informatörerna själva kan vara brottslingar, gör att rättssäkerheten kommer i fara.

Tidigare arbetade Robert Eriksson vid åklagarkammaren i Falun och hade ett mål där Peter Rätz var inblandad. Långt senare fick Eriksson veta att Rätz var polisinformatör.

Eriksson kan konstatera, att om inte mordutredarna själva grävt fram telefonsamtalen mellan 40-åringen och polismyndigheten, hade 40-åringens informatörsverksamhet aldrig kommit fram. 40-åringens hanterare eller kontrollant inom polisen hade inte berättat om det.