Några dagar efter studenten 2007 satte sig Eskilstuna-Kuriren ner och pratade framtidsdrömmar med fyra nybakade studenter från prins Wilhelmgymnasiet i Flen. En av dessa var Sara Szczesna Adabaniyan som hade avslutad sina gymnasiestudier med toppbetyg i alla ämnen. För henne var saken klar, hon skulle bli läkare och var redan antagen till lärkarlinjen i Gdansk, Polen.
– Ja, jag var säker, jag ville bli läkare. Det är något jag alltid velat göra. När jag var 15 år fick jag göra minilumpen och fick då pröva på att vara sjukvårdare och det var sjukt kul, säger Sara när Eskilstuna-Kuriren träffar henne i Flen sju år efter den förra intervjun.
Med en polsk mamma var steget från lilla Flen till Gdansk i Polen inte så stort som man skulle kunna tro. Men studierna var desto tuffare.
– Det är väldigt annorlunda där, kraven är mycket hårdare. Man ska mer eller mindre memorera all detaljkunskap, säger Sara som tack vare att hon behärskade språket tillbringade mycket tid på sjukhus på fritiden.
Från Gdansk gick utbildningen vidare i Uppsala där Sara bor i dag. I januari är hon klar med sina studier och då väntar 18-21 månader at-tjänst innan hon kan titulera sig fullfjädrad läkare. En lång resa för att nå sina drömmar mål.
– Det har varit svårare än jag trodde innan och jag är nöjd när jag tittar tillbaka. Jag är mer blygsam nu än jag var när jag tog studenten, men jag har tagit mig dit jag vill.
Saras pappa är ifrån Irak och hon drivs av att upptäcka nya platser och kulturer, något som hon har fått utlopp för under sina läkarstudier. Hon har varit på utbyte på Irland, i Kuwait och i Tanzania. I slutet på augusti väntar ett utbyte i Japan och hon hoppas även hinna med Sydkorea innan studierna är över.
– Det finns otroliga möjligheter med läkarprogrammet så det gäller att passa på. Det är spännande att se skillnaderna och likheterna i andra länder.
På Irland fick hon uppleva hur det är att jobba utan datajournaler och i privata kläder, i Kuwait kastades hon in i hetluften och fick sy sina första patienter och i Tanzania blev hon påmind om hur bra ställt det är i Sverige.
– Där fick jag perspektiv, de löste olika saker med väldigt små resurser och man förstår hur lyxigt vi har det i Sverige. Man lär känna nya kulturer och växer som människa när man ger sig ut.
Det har funnits korta stunder då Sara har tvivlat, som under den långa prekliniska utbildningen. Men det tog hon sig snabbt igenom. Hennes mål är att bli allmänläkare och hon är tacksam över den grund hon fick under sina år på Prins Wilhelmgymnasiet.
– Det är trevligt här, en mysig stämning där alla känner alla. Man blir inte lika anonym som man blir på universitetet, säger Sara när hon står utanför sin forna skola.
Hennes råd till de som springer ut genom dörrarna på fredag är att ta det lugnt.
– I den åldern är allting viktigt och stort. Men ta det lugnt, det löser sig och man får ändra sig.