Nästa lördag firas studenten i Flen. Men från det största gymnasieprogrammet är det inga elever som springer ut. För många av dem väntar mer studier innan de ens kan börja på ett nationellt gymnasieprogram.
Det är introduktionsprogrammet (IM), som är gymnasiets största. Här får elever läsa in de ämnen som de saknar godkänt i med målet att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Programmet har växt med tre klasser bara det senaste året på grund av flyktingströmmen.
IM har i dagsläget 167 inskrivna elever. Det är 147 av dem som läser språkintroduktion och 20 som har gått i grundskola men inte har nått behörighet helt ut.
Till IM kommer alltså en blandning av elever som av helt olika skäl inte har betyg som räcker. Här finns elever som har bott hela sitt liv i Sverige, gått nio år i Flens grundskola men ändå inte har uppnått målen. Det finns nyanlända elever med knapp skolbakgrund såväl som nyanlända elever med mycket gedigen skolbakgrund, där det enda som fattas är svenska språket. Alla dessa elever ska Prins Wilhelmgymnasiet erbjuda en utbildning.
– Det finns plats för alla. Vår målsättning är att alla ska komma snabbt vidare i systemet. Samtidigt får det inte gå för fort för man måste kunna tillgodogöra sig gymnasiet, annars gör vi eleverna en otjänst, säger gymnasiets rektor Jonas Axelsson.
Enligt Jonas Axelsson kan gymnasiet fungera även för den elev som inte har trivts i grundskolan.
– Man behöver inte vara rädd för IM, det är en ny chans. Gymnasiet kan vara en öppning även om man inte tycker om att gå i skolan.
Här kan gymnasiet till exempel ordna en yrkesplats i kombination med skola. Gymnasiet kan göra individuella lösningar för elever som inte har godkända betyg.
– Vår specialitet överlag är individuella lösningar. Vi är en liten skola.
Hur många elever som ska gå på IM i höst är ännu oklart. Ingen kan förutse hur många asylsökande som kommer ytterligare. Dessutom har gymnasiet ännu inte fått uppgifter om hur många elever från Flens grundskolas årskurs nio som inte kommer att få godkända avgångsbetyg.
Trots alla osäkra faktorer ser Jonas Axelsson att han och övrig personal kommer att lyckas ge alla elever utbildning till hösten.
– Jag är hoppfull. Vi är stolta över att kunna utbilda ett så brett spektrum av elever. Vi har kompetent och engagerad personal, säger han.
Lösningar han ser är att arbeta mer med särskilt stöd i fler mindre grupper med fler speciallärare. Redan nu har skolan använt sig av pensionerade lärare som vill jobba, något skolan kan fortsätta med när det behövs fler pedagoger.