Lars Falk (A2000) sitter i kommunstyrelsen för den gamla styrande majoriteten fram till årsskiftet. Han kan se tillbaka på tolv år i regerande ställning i Flens kommun. Han menar att det tidvis har varit tuffa ekonomiska år. Första mandatperioden, 2002-2006 med de borgerliga partierna, den så kallade Färgfemman, hade partierna att hantera svallvågorna efter it-kraschen. Under de senaste två mandatperioderna med Socialdemokraterna, och senaste perioden även Vänsterpartiet, kom den stora lågkonjunkturen som påverkade USA och Europa mycket.
– Det har varit sex, sju tuffa år för alla, säger Lars Falk.
Förra året gjorde Flens kommun ett minusresultat på 2,4 miljoner kronor. Inför 2014 la majoriteten en budget som bara skulle ge ett resultat på plus 700 000 kronor. Men nu är prognosen enligt delårsrapporten att Flens kommun når ett plusresultat på 14,7 miljoner kronor.
– Vi ser ljuspunkter. Det är positiva förändringar jämfört med tidigare, säger Lars Falk, (A2000).
De ljuspunkter Lars Falk ser är att kommunen går med överskott, nämnderna gör plusresultat och att intäkterna i år ökar medan kostnaderna minskar.
Lars Falk hänvisar till att en del nämnder många år har gjort stora underskott. Men i år är prognosen att nämnderna tillsammans gör ett överskott på cirka en halv miljon kronor. Nämnderna har haft ett sparbeting på 0,5 procent under året. Nästkommande år är sparbetinget en procent.
En stor del av kommunens väntade plusresultat på 14,7 miljoner kronor kan dock härledas till finansförvaltningen som väntas få ett överskott på 11,5 miljoner kronor. Kommunen har haft lägre pensionskostnader än beräknat och högre inkomster än väntat från skatt och utjämningssystem. Syftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner i landet för att kunna bedriva den kommunala verksamheten. De förändringar i systemet som trädde i kraft senaste årsskiftet har gynnat Flens kommun.
Enligt kommunens delårsrapport ökar kommunens beroende av inkomstutjämningen varje år på grund av att kommunen har en svag tillväxt av skatteunderlaget.
Finns det inte en fara i att kommunen förlitar sig på att få ett stort bidrag av utjämningssystemet?
– Det finns en fara i att förlita sig till skatteintäkter också. Men båda är stabila system, säger Lars Falk.
Dock har regeringen med i sin budgetproposition som lades fram i torsdags att "det är angeläget att utjämningssystemet förändras så att rättvisare fördelning kan åstadkommas".
– Man får ha i beräkningarna att det kan komma system som förändras men det är ändå stabila system som inte ändras över en natt.
I budgetpropositionen står att förändringarna måste beredas men bör träda i kraft den 1 januari 2016.