Om man för 50-år sedan hade haft samma inställning till bevarandet av gamla byggnader med historiskt värde hade Flens tätort sett helt annorlunda ut. Det menar Britt-Marie Andersson som är planarkitekt i Flens kommun.
— Under 60- och 70-talet revs det mycket, under den perioden försvann stora delar av centrala Flen. I dag är vi måna om att bevara på ett helt annat sätt.
Det finns dock ett antal q-märkta byggnader i centrala Flen. Runda banken, Tea-lokalen samt järnvägshotellet, stationshuset och godsmagasinet är några exempel. När en byggnad q-märks handlar det oftast om att bevara exteriören, men i vissa fall ställs det även krav på hur det ser ut innanför väggarna. Så är fallet med järnvägshotellet i Flen som snart är färdigrenoverat.
— När det gäller hotellet har man verkligen ansträngt sig, säger Britt-Marie Andersson.
Malmköping är kommunens mest q-märkta ort. Sörmlands museum har inventerat stora delar av byggnaderna i köpingen, men flera historiska byggnader i Malmköpings mest centrala del har ännu inte fått q-märkningen. Stadshuset och Tingshuset är två av dessa byggnader.
— Malmköping kan jämföras med Mariefred, Trosa och Torshälla. Det finns väldigt mycket q-märkta byggnader där.
Av de byggnader med q-märkning i kommunens övriga delar kan nämnas Kolhuset i Hälleforsnäs, Folkets hus i Sparreholm och godsmagasinet i Bettna som är den senaste byggnaden som fick märkningen i kommunen.
Britt-Marie Andersson anser att bevarandet av byggnader är viktigt för att spegla kommunens historia och framväxt.
— Det är tidstypiska byggnader som ofta är vackra, men inte alltid. Det behöver inte heller vara gamla byggnader, en 50-talsvilla i ursprungsskick kan till exempel också vara intressant att bevara.