I tidningens serie "Kuriren möter" träffar vi Elise Abrahamsson. När hon skulle välja vilken väg hon skulle ta efter grundskolan var hon säker på sin sak. Hon ville bort från Flen så fort som möjligt. Valet föll på Katrineholm där hon gick ett bildprogram. När tidningen träffar henne är gymnasieåren avslutade och utbildningsmässigt har hon har tagit än längre från Flen. Men känslomässigt har Elise Abrahamsson hittat hem i den stad som egentligen alltid har varit hennes.
– Nu vill jag inte längre härifrån, jag pendlar hellre två timmar per dag än flyttar till Stockholm.
Hon studerar internationell migration och etniska relationer vid Södertörns högskola och har nyligen flyttat in i en egen lägenhet i centrala Flen. Det som fick henne att bli förälskad i sin hemstad var engagemanget i Tillsammans i Flen.
– Engagemanget har gjort att jag har sett helt nya sidor av Flen. Jag har träffat många människor som jag aldrig hade träffat annars, det blev som en nystart och ett helt nytt Flen.
Gruppen Tillsammans i Flen skapades av Elise Abrahamsson, Therese Andersson och Alexandra Björk. De hade sin första aktivitet i oktober 2013 och har sedan dess anordnat en rad aktiviteter för att främja integrationen och sammanhållningen i Flen. Gruppen utsågs i år till årets kvinna av Flens Zontaklubb och intresset för föreningen har stadigt ökat.
– När jag var 15-17 år ville jag engagera mig på något sätt. Jag gick med i några politiska ungdomsförbund, men det passade inte mig. Med Tillsammansgruppen föll allting på plats, det är så brett och villkorslöst.
Elise Abrahamsson höll sig till en början i bakgrunden men efter att ha deltagit i en kurs med Tillsammansaktivister i hela Sverige för drygt ett år sedan vågade hon börja ta plats.
– Det lossnade efter det och jag började dra i saker. Engagemang föder engagemang och jag har svårt att säga nej. Jag vill alltid ge det lilla extra och ibland vill man ge mer än man kan. Men jag har inte tagit mig vatten över huvudet, än.
Det som driver Elise Abrahamsson mer än någonting annat är kampen mot främlingsfientlighet. Det hårda klimatet på nätet fick henne att aktivera sig och det studiebesök hon gjorde med Tillsammansgruppen i Bosnien för en dryg månad sedan fick henne att bli än mer motiverad.
– Främlingsfientlighet finns inte bara på nätet, det påverkar samhället på riktigt och vi måste stå upp mot det. I Bosnien fick vi besöka koncentrationsläger och massgravar och lära oss mer om vad som hände innan, under och efter kriget. Det är nära Sverige och här växer de högerextrema krafterna. Det är inte omöjligt att det kan hända här också, det finns en kamp att ta.