Vilket program ska jag gå på? Vilken studieort ska jag välja? Vilken skola är bäst? Frågorna är många för landets niondeklassare som ska ta steget till gymnasiet. På måndag startar ansökningsperioden för de tre elever som tidningen träffade på Stenhammarskolan. En trio vars känslorna pendlar mellan att vara säker till att inte riktigt veta vilket val man ska göra.
– Jag vet vilket program jag vill gå, men inte vilken skola jag ska välja och det känns stressande, säger Negar Kalani som är helt inställd på att söka till naturvetenskapliga programmet.
Det lutar åt Rinmangymnasiet i Eskilstuna för Negar Kalani vars bror går på den skolan, men hon är även nyfiken på skolor i Stockholm. Hennes mål är att nå läkarutbildningen och utbilda sig till kirurg.
Kareiga Ajredinovic är inne på att bli kvar i Flen och gå på gymnasiet som flyttas till centrum. Men han har inte bestämt sig vad han ska söka, det står i nuläget mellan samhällsvetenskaps- och teknikprogrammet.
– Det känns stressigt att tänka på det, men det som känns bra är att man har två veckor på sig att byta program om det inte passar, säger Kareiga Ajredinovic.
Hockeygymnasium eller äventyr och turism, det är vad Martin Park väljer mellan. Hans stora hockeyintresse gör att hockeygymnasiet i som ska starta i Nyköping till hösten lockar mest.
– Men att programmet är högskoleförberedande så att man kan läsa vidare är det viktigaste för mig, säger Martin Park.
Den fortsatta hockeykarriären står och faller med gymnasievalet, kommer Martin Park inte in på hockeygymnasiet kommer han nog att prioritera annat.
– Beslutet om hockeyn hade jag helt velat ta efter säsongen, men jag får nog ta det redan nu, säger Martin Park.
Att delvis styras av omgivningen är oundvikligt menar alla tre. Men de försöker så gott det går att lita till sina egna omdömen.
– Det är viktigt att välja det man själv vill och inte det någon annan säger. Man måste gå efter sina egna åsikter, säger Negar Kalani.
Det bästa är att hamna rätt från början, men det är inte hela världen om du väljer fel. Det är studievägledaren Iréne Serranders råd till alla elever i årskurs nio som just nu svettas över gymnasievalet.
Valmöjligheterna är i det närmaste oändliga. Totalt i landet finns 18 program med 60 inriktningar att välja på. I Eskilstuna, Strängnäs och Flen finns sammanlagt elva gymnasieskolor, större och mindre, kommunala och fristående.
Själva ansökningsprocessen sker numera helt digitalt. Ansökningstiden började på sina håll i måndags, 11 januari, och pågår fram till den 14 februari.
Gymnasievalet kommer knappast som en överraskning. Irene Serrander och hennes kollegor har haft vägledningssamtal med eleverna i årskurs nio sedan slutet av oktober och eleverna har också gjort studiebesök ute på gymnasieskolorna.
Många har nog också redan bestämt sig, tror Iréne Serrander.
– Men en del får ändå panik när det börjar dra ihop sig. Man blir rädd för att trots allt ha gjort ett felaktigt val, kanske efter att ha pratat med en kompis som valt annorlunda.
Då finns studievägledaren till hands för nya samtal.
– Det är inte precis kö utanför dörren, men visst kommer det elever för samtal även de här sista veckorna.
Och det är inte konstigt att nerverna darrar hos en 16-åring som ställs inför ett val som kan tyckas helt avgörande för den framtida yrkeskarriären.
– En av de vanligaste frågorna jag får är hur man ska kunna veta vad man passar till. Många är också bekymrade för om betygen ska räcka till.
Iréne Serrander uppmaning till osäkra elever är att vara ärlig mot sig själv och ta hänsyn till egna intressen, liksom starka och svaga sidor.
– Man måste utgå från den person man är just nu. Gymnasiestudierna varar i tre år och det ska vara bra år, med ämnen som man gillar. Det är en sak att komma in på en utbildning, men det gäller också att komma ut därifrån och ha tillräckligt bra betyg.
Därför kan det i vissa lägen också vara bättre att välja ett yrkesprogram än ett teoretiskt.
– De teoretiska programmen är helt inriktade på att eleverna ska fortsätta till högskolan. Känner man då att man inte orkar plugga vidare efter studenten har man inga kunskaper att söka jobb på.
– Den som i stället gått ett yrkesprogram får kompetens för att börja jobba direkt men kan också välja att läsa vidare, även om det kanske krävs komplettering i ett eller ett par ämnen först.