Av de nior som gick ut kommunal grundskola i början av sommaren var det fler elever än förra året som hade uppnått kunskapskraven i alla ämnen, visar preliminära siffror.
– Naturligtvis känns det jättebra. Framför allt känns det bra för våra elevers skull att vi har en vändande trend. Jag hoppas att trenden håller i sig. Men vi är inte nöjda. Vi måste höja meritvärdena och alla elever måste minst komma in på ett yrkesprogram, säger Lena Furén, chef för barn- utbildnings- och kulturförvaltningen.
Åtta godkända betyg krävs för att komma in på ett yrkesinriktat program, tolv för att komma in på ett högskoleförberedande gymnasieprogram.
De elever som inte nådde upp till kunskapsmålen innan de gick ut nian har enligt Lena Furén erbjudits sommarskola och språkskola de senaste månaderna. Av de elever som inte har kommit in på gymnasiets nationella program får en del elever gå om nian på grundskolan medan andra får läsa introduktionsprogrammet, IM, på gymnasiet.
Även om niornas resultat på den kommunala grundskolan är bättre i år än förra året, ligger resultatet lågt jämfört med rikssnittet. Än finns inget rikssnitt för läsåret 2015-2016 men om man jämför med rikssnittet för läsåret innan ser man ändå hur långt under Flen ligger. (Se faktaruta nedan.)
Vad görs för att elever som går på högstadiet nu ska komma in på gymnasiet längre fram?
– Stenhammarskolan har en förbättrings- och utvecklingsplan. De har redan börjat med det arbetet.
Innan sommaren skrev tidningen om att introduktionsprogrammet, IM, är det största på Prins Wilhelmgymnasiet. Här hamnar både de elever som nyligen har kommit till Sverige och inte har språket och de elever som inte har uppnått godkända betyg i grundskolan.
Frågan är vad som görs övergripande i skolan för att färre elever från grundskolan ska hamna på IM och vad som görs för dem som går på IM.
– De förtroendevalda har gett oss i uppgift att titta på hur vi kan kvalitetssäkra alla fem ingångar på IM. Fokus ska i första hand vara på språkintroduktion. Därmed är det inte sagt att våra pedagoger gör fel. Det här gör vi för att se att vi jobbar på rätt sätt, säger Lena Furén.
Hon säger vidare att grundskolan ses över. Enligt Lena Furén är huvudfokus just nu att det ska göras kunskapsanalyser fyra gånger per år från grundskolan till och med gymnasiet. Detta görs sedan förra hösten. I december tittar man på terminsbetyg, i mars justeras insatser, i juni tittar man på läsårsbetyg och i oktober följer skolan upp om man är på rätt väg. I årskurs ett till fem där man inte har betyg bedömer lärarna utifrån elevernas kunskapsmål.
– Det är genom analyserna vi ser insatser vi behöver jobba med mer.