Prognosen sämre än önskat i Flen

Det ekonomiska resultatet vid årets slut för Flens kommun kommer inte att bli så bra som man hade hoppats på. Det visar den nyligen framtagna delårsrapporten.

Foto:

Flen2015-10-31 09:00

Varje år ska Sveriges kommuner presentera en delårsrapport med en prognos för det ekonomiska resultatet vid årets slut. För Flens del visar årets delårsrapport att resultatet för 2015 inte kommer att bli så bra som man hade hoppats på.

Kommunfullmäktige har satt som finansiellt mål att överskottet vid årets slut ska ligga på en procent av skatteintäkterna, vilket innebär ett plus på nio miljoner kronor. Det målet ser inte kommunen ut att nå.

– Den här prognosen visar att vi inte riktigt når den budgeterade nivån, vi ligger ungefär 1,4 miljoner under budgeten, säger Jukka Taipale, ekonomichef i Flens kommun, som presenterade delårsrapporten för kommunfullmäktige i torsdags.

En titt på kommunens nämnder visar att socialnämnden är Flens sorgebarn. Prognosen visar på att nämnden kommer att sluta året med ett oroväckande stort underskott.

– Det stora bekymret vi har i kommunen nu och förmodligen några år framöver är inom socialförvaltningen. Totalt sett visar socialnämnden ett underskott på tolv miljoner kronor, men bakom den siffran döljer sig ännu större bekymmer, säger Jukka Taipale.

Ekonomichefen menar att Flen, precis som många andra kommuner i landet, har drastiskt ökande kostnader för barn- och ungdomsvården. En verksamhet som i Flen visar ett underskott på 20 miljoner kronor.

– Där har vi väldigt mycket att jobba med, konstaterar Jukka Taipale.

Barn-, utbildnings- och kulturnämnden visar också ett minus, på tre miljoner kronor. Bakom den siffran döljer sig ett stort underskott för gymnasieskolan, en kurva som dock är på väg att vända, samt ett tapp på 200 elever för den kommunala skolan jämfört med i fjol.

– Det påverkar förstås verksamhetens förutsättningar att ha budget i balans, säger Jukka Taipale.

På plussidan finns kommunstyrelsen som visar ett överskott på fyra miljoner kronor. Det beror delvis på att det finns en del vakanser i kommunledningsförvaltningen och att inte alla pengar som är avsatta för skolprojektet kommer att användas.

Totalt gör nämnderna ett underskott på elva miljoner kronor, men räddas upp av att finansförvaltningen visar en prognos på nästan 10 miljoner plus. Överskottet utgörs till stor del av så kallade AFA-pengar, återbetalningar av avgifter som kommunen har betalat till sjukförsäkringssystemet. Ett faktum som oroar Jukka Taipale.

– Om vi räknar bort AFA-pengarna, de öronmärkningar från gamla överskott som vi har använt över året samt reavinster så ligger vi 6,6 miljoner back mot budget. Det innebär att det i stället för 7,5 miljoner skulle stå 2,4 miljoner på den sista raden, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om