De senaste åren har skolprojektet i Flen hyllats även om politikerna är oense om den del i projektet som handlar om skolornas struktur. Alla partier är överens om att kvalitén i skolan måste höjas för att nå högre måluppfyllelse. Samtidigt som det fleråriga skolprojektet med satsningar på skolan fortgår, brottas barn- och utbildningsnämnden med stora ekonomiska problem.
Nu är prognosen att nämnden landar på ett minusresultat på 5,2 miljoner kronor i år. Prognosen var tidigare i år minus 9,6 miljoner kronor. Nämnden har begärt tilläggsanslag av kommunfullmäktige för att täcka upp underskottet och slippa göra neddragningar. Ärendet har varit uppe i kommunstyrelsens arbetsutskott som föreslog att fullmäktige skulle avslå begäran. I kommunstyrelsen var ärendet och vände och återremitterades till barn- och utbildningsnämnden innan det nådde kommunfullmäktige.
– Vi tyckte inte att det var tillräckligt beskrivet var problemen ligger och varför kostnaderna har dragit iväg. Vi återremitterade för att få bättre underlag, säger Jan-Erik Larsson (S), kommunstyrelsens arbetsutskott.
Vågade ni inte fatta beslut innan valet?
– Det handlar inte om det. Alternativet hade varit att vi hade sagt nej och då hade kommunfullmäktige fått ta ansvar för underskottet i bokslutet, säger Jan-Erik Larsson.
Kristina Jävergren (S) är barn- och utbildningsnämndens ordförande men sitter också som ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott. I utskottet yrkade hon bifall till förvaltningens förslag som innebär att avslå barn- och utbildningsnämndens begäran om tilläggsanslag.
Varför gjorde du det?
– Barn- och utbildningsnämnden har vridit och vänt på allt vi kan för att spara. Vi har sänkt underskottet rejält. Eftersom kommunfullmäktige har sagt att vi inte ska göra strukturförändringar har vi inte så mycket att välja på, säger Kristina Jävergren.
Vågade ni inte fatta beslut innan valet?
– Det handlar inte om det. Vi i Socialdemokraterna har visat att vi tittar på kvalité och skolstruktur även om det är valår. Barnens hela framtid är viktigare än att vi vinner valet.
Hur har det kunnat bli ett så stort underskott?
– Delvis tror jag att det beror på strukturen. Inom förskolan har vi små enheter. Ju mindre enheter, ju svårare är det att ha personal hela dagen. Underskottet beror också på ökat barnantal och efterfrågan på barnomsorg på obekväm arbetstid, säger Kristina Jävergren.
Barn- och utbildningsnämnden har redan gjort en del neddragningar under året. Till exempel finns i dag inte hemspråksundervisning, som måste finnas enligt lag, på alla skolor.
– Vi måste ha ett visst antal elever för att ha en hemspråksgrupp. Där vi har haft svårt att få ihop en grupp har vi gjort en besparing. Konsekvensen blir att eleverna inte får hemspråksundervisning.