Det är många som är kritiska till förslaget om ny skolstruktur i Flens kommun.
Framförallt boende i Sparreholm och Mellösa.
— Det är ett gigantiskt förändringsarbete vi måste göra och det är en utmaning att förklara för alla varför vi vill göra de förändringar vi föreslår. Diskussionen som pågår nu är sund och vi ska lyssna till den, säger Kristina Lohman som leder skolprojektet i Flens kommun.
När det nu stormar från flera håll med upprörda och oroliga föräldrar vill Kristina Lohman påminna om varför skolprojektet startade för snart två år sedan.
— Ända sedan 2001 har skolresultaten sjunkigt i Flen och kommunen befinner sig i bottenligan. Alla grupper av elever underpresterar och en tredjedel av alla elever når inte målen. Det är fullständigt oacceptabelt. Vi måste föreslå åtgärder som leder till att alla elever lär sig optimalt, säger Kristina Lohman.
Såväl Kristina Lohman som kommunchefen Lars Rådh och Cecilia Vikström, chef för barn- och utbildningsförvaltningen, har full förståelse för att förslagen om ny skolstruktur har skapat starka reaktioner. Men gemensamt vill de nu bringa klarhet inför medborgardialogen som sker på Skjortan i morgon.
— Det har blivit en uppskruvad debatt. Vi måste titta på vad vi håller på med och varför. Vi har vänt på alla stenar och tittat på vad som är fel med skolan och vad som kan bli bättre. Baserat på det vi har funnit så fungerar det inte med den spridda struktur som vi har i dag. Vi måste stuva om på ett smartare sätt för att få den bästa läromiljön, säger Lars Rådh.
Från Sparreholms håll har kritiken varit hård mot förslaget som man där anser går tvärt emot det ortsutvecklingsarbete som pågår. Lars Rådh har förståelse för kritiken, men håller inte med.
— Man ska utveckla orterna utifrån de förutsättningar som finns och ortsutvecklingsarbetet är inte förutsättningslöst i Skebokvarn där det inte finns någon skola. Jag är säker på att saker kan ske även om det inte finns någon skola på orten.
Det handlar dessutom om att kunna förena tillgångar i kommunen.