Visserligen växer det endast enstaka äpplen på Roger Tiefensees fruktodling i Dunker utanför Malmköping. Det är först nästa år och framför allt kommande år som träden ska ge riktig skörd.

Det var hösten 2014 som det hölls en visionsdag i Sparreholm. Föreningen Sörmlandsäpplen bildades och några av föreningens medlemmar beställde träd till fruktodlingar eller satsade på musterier.

Det har tagit tid att anlägga fruktodlingen både för Roger Tiefensee och för de andra i föreningen som har satsat på odlingar. Först gick de en grundläggande kurs i fruktodling. Sedan beställdes träd redan i december 2015. Träden levererades först i år och kunde planteras. Innan dess har jorden på odlingarna förberetts, odlingarna stängslats in och spaljéer för träden satts upp.

Artikelbild

Jonas Hammar, Roger Tiefensee, Elisabeth Andersson, Lou Norén och Charlotte Sommarin från föreningen Sörmlandsäpplen. De står vid Roger Tiefensees äppelodling.

Hur känns det att vara i gång?

– Det känns fantastiskt att det är på riktigt. I våras var det stressigt att färdigställa allt, berättar Roger Tiefensee.

I föreningen har de samarbetat när det gäller inköp av träd och material och därmed fått bättre pris. Framöver kan det handla om samarbete kring lagring av frukt och distribution. Föreningen finns också för att medlemmarna ska kunna utbyta erfarenheter med varandra. I Sörmland har det funnits en tradition av att odla äpplen på slott och herresäten. Det finns många sörmländska äppelsorter.

– Men den gamla kunskapen är borta nu. Nu finns det åtta fruktodlingar i Sörmland och vår förhoppning är att vi ska bli fler. Då kan vi lära av varandra, anordna kurser och anlita rådgivare. Vi kan utvärdera hur fruktodling fungerar i våra jordar, säger Charlotte Sommarin, som har en gammal fruktodling på Hemsta gård i Skebokvarn.

I dag finns kunskaper om fruktodling främst i Skåne.

– Men vi har inte samma förutsättningar som i Skåne. Vi måste lära på nytt, säger Elisabeth Andersson, som har en nyanlagd fruktodling på Tuna gård på Fogdö.

Varför vågar ni satsa?

– Det finns en jättestor efterfrågan på svensk frukt. Det finns en stor marknadspotential, säger Charlotte Sommarin.

– Det har blivit mer fokus på råvaror och på att bygga en story. Vi har redan vår story med en historik av många äppelsorter, säger Roger Tiefensee.

– Närproducerat är också efterfrågat och besöksnäringen är på gång. Man kan ha äppelsafari och besök i gårdsbutiker, säger Lou Norén, Kalkungstorp utanför Eskilstuna, som håller på att anlägga en fruktodling.

Många av odlarna satsar på ekologisk odling och de som inte har certifiering odlar ändå efter ekologiska principer.

När kan konsumenterna i Sörmland märka av satsningen på äpplen i länet?

– Redan nästa höst kan vi börja sälja äpplen till butiker, säger Jonas Hammar, som har en nyanlagd fruktodling i Solmyra utanför Bettna.

I veckan höll föreningen ett möte för att locka nya medlemmar och förhoppningsvis få fler att anlägga fruktodlingar. Mötet bestod av fältvandring på Roger Tiefensees odling, provning av en cider gjord på vildäpplen och information om föreningen Sörmlandsäpplen. Ett 50-tal personer kom till mötet, såväl nyfikna grannar som långväga intresserade människor från Mälardalen. Gäst på mötet var också Södermanlands landshövding Liselott Hagberg, som också deltog redan på visionsmötet 2014.

– Vi har uppvaktat länsstyrelsen för vi ser att fruktodling kan bli en ny grön näring i Sörmland, säger Charlotte Sommarin.