Tidningen har nyligen skrivit om ett fall där en svårt sjuk man fick en plats på ett korttidsboende.

Det finns fler svårt sjuka som har fått avslag.

Kerstin Åberg är god man åt en gammal man som är dement och svårt diabetessjuk. Han har heller inga anhöriga. Enligt Kerstin Åberg klarar han inte kostintaget själv. Ibland äter han för mycket och ibland för lite, vilket leder till att blodsockret är för lågt eller för högt och påverkar blodtrycket.

Artikelbild

Kerstin Åberg är god man åt en gammal man som är dement och svårt diabetessjuk. Han har heller inga anhöriga. Mannen har fått avslag på sin ansökan om särskilt boende.

Trots det har han fått avslag på sin ansökan om särskilt boende.

– Första ansökan, som gjordes hösten 2017, glömdes bort på kommunen. Andra ansökan fick avslag, berättar Kerstin Åberg.

Hon uppmanades att överklaga till förvaltningsrätten, om hon och den hon är god man för var missnöjda med beslutet.

– Det känns så fel att överklaga till förvaltningsrätten. Av erfarenhet i ett annat ärende vet jag att det tar flera månader. Tänk vad en sådan process kostar i skattepengar, pengar som i stället skulle kunna användas exempelvis till ett äldreboende.

Kerstin Åberg efterfrågade i stället att kunna ha en dialog med biståndshandläggaren.

– Då fick jag till svar ”nej jag kan inte bryta mot lagen och gå förbi förvaltningsrätten, jag arbetar på delegation från socialnämnden i Flens kommun.”

Mannen har under flera år haft hjälp av hemtjänst och hemsjukvård. Den hjälpen har nu utökats till minst sex besök per dag och att personal sitter med vid måltider.

– Det blir för många olika personer som kommer och går. De lär inte känna honom. Det fungerar så länge den gamla är klar i huvudet, vet vad den vill och kan uttrycka vad den behöver. Men när personen är dement fungerar det inte.

Kerstin Åberg tror att det skulle bli effektivare och billigare att äldre får bo på särskilt boende än hemma.

– Jag kan inte förstå att det blir billigare med hemtjänst och hemsjukvård, som kommer och går hos den äldre hela dagen, och att den äldre åker in och ut på sjukhus.

Nu upplever dock Kerstin Åberg att det har gått så långt att det skulle vara för sent att flytta den man hon är god man åt, till ett särskilt boende. Hon är rädd för att han skulle bli förvirrad och inte veta vart han har kommit. Så har det varit när mannen har varit intagen på sjukhus. Därför vill Kerstin Åberg se en förändring inom äldreomsorgen i Flen.

– Det är fel att de gamla bara kommer in på äldreboende när de är så dåliga att de inte har någon glädje av att bo där. Min önskan är att man ska komma in på ett äldreboende när man är så frisk att man kan ha glädje av att äta med andra och ha sällskap av andra.

Hon tycker att den äldre ska få flytta innan den är för sjuk och dement, så att personen redan trivs och känner sig hemma på boendet när den blir sämre.

– Jag tycker, i biståndsbeslutet, att man också ska ta mer hänsyn till om pensionären känner sig ensam och inte bara titta på vårdbehovet.

Vidare vill Kerstin Åberg se en förändring när det gäller hur biståndsbeslutet fattas.

– Varför kan inte den gamla, anhöriga eller god man, hemtjänst och hemsjukvård, som ändå träffar den äldre, få avgöra när personen ska få komma in på boende? Nu kommer det ut en biståndshandläggare, som oftast aldrig tidigare har träffat personen, som ska avgöra och fatta beslut.

Enligt ansvarig politiker är det varken en ekonomisk fråga eller platsbrist som ligger till grund när personer nekas plats på särskilt boende.

På Flens kommuns hemsida står det att "Man ska kunna åldras i trygghet och med bibehållen värdighet".

Hur tycker du att Flens kommun lever upp till det löftet?

– Jag tycker absolut att man ska kunna göra det. När man ansöker om bistånd är det alltid behoven som ligger till grund och då ska tjänstemän skriva fram ett beslut, säger Daniel Ljungkvist (S), socialnämndens ordförande.

Tycker du att kommunen lever upp till orden när det inte räcker med att vara dement eller blind för att få en plats?

– Jag uttalar mig inte i specifika ärenden.

Varför kan man inte ens få en plats på särskilt boende om man är blind, inte kan gå och röra sig eller är dement?

– Man ska absolut få en plats om man uppfyller kriterierna för att få en plats på särskilt boende. Som sagt, jag uttalar mig inte om de olika nedsättningar eller svårigheter som folk har, säger Daniel Ljungkvist.

Vad krävs för att på en plats på särskilt boende i Flens kommun?

– Det är behovskriterier som ligger till grund. Jag får hänvisa till biståndschefen. (Se faktaruta nedan. red. anm.)

Varför är reglerna så snäva?

– Det är socialtjänstlagen som ligger till grund för reglerna. Man har rätt att överklaga alla beslut så att man får en domstolsprövning.

Har Flen högre krav än andra för att bevilja plats på boende?

– Med tanke på att jag inte känner till hur det är på andra ställen vill jag inte kommentera det.

Är det en ekonomisk fråga för kommunen?

– Det är definitivt inte en ekonomisk fråga. Om det är behoven som styr tror jag inte lagen tar hänsyn till om vi har pengar eller inte. Behovet styr, det kan vi aldrig göra avkall på.

Har kommunen tillräckligt många platser på särskilt boende i dag för att täcka behoven?

– Vi tog beslut på kommunfullmäktige i höstas att skapa fler platser på särskilt boende. Enligt prognosen kommer vi att få ett ökat behov av platser på särskilt boende.

Finns behovet av fler platser redan i dag?

– Det fluktuerar över tid. Kommunen kan få vite om vi inte verkställer beslut i rätt tid.

Att folk har nekats plats, har det att göra med att det saknas platser på särskilt boende?

– Definitivt inte. En sådan överklagan skulle kommunen förlora direkt.

Varför spelar det ingen roll vad den äldre själv vill?

– I och med att det handlar om ett biståndsbeslut har alla rätt att ansöka. Det är behovet som ligger till grund för biståndet.

Ges samma omvårdnad till alla, vare sig man till exempel har en anhörig som talar för en eller inte?

– Det ska vara samma möjligheter för alla. Har man rätt till bistånd ska man få det. Det ska till exempel inte vara vilken handläggare man träffar eller annat som spelar in.