Från uppväxtåren i Flen har Mohamed Al-Ashiri ont om goda minnen. De flesta präglas av utanförskap, dålig självkänsla och konflikter.

– Jag var överviktig och hade dåligt självförtroende. Jag ville inte prata med någon, var osocial och otrevlig, så jag blev utfryst. Jag var ingen omtyckt kille i skolan.

Om det upplevda utanförskapet berodde på hans aggression och beteende eller den dåliga självkänslan, vet han inte.

Artikelbild

Han tränar två till tre gånger om dagen.

– Jag tror inte att det berodde på min vikt, utan mer på mitt beteende. Jag var en bråkstake och folk ville inte umgås med mig.

Höga krav från familjen och en hårt disciplinerad far, hade också betydelse.

– Mina föräldrar kommer från ett krigsdrabbat land och min far ställde höga krav på mig. Jag älskar min familj, men det var tufft för mig på den tiden.

Men när Mohamed Al-Ashiri gick andra året på gymnasiet började han söka sig till något som skulle inspirera honom, stärka hans självkänsla och förhoppningsvis få honom att må bättre. Han började styrketräna och gick ner i vikt. Till en början fick det honom att må bättre, men det varade inte särskilt länge.

– Det var inte min grej, jag var fortfarande inte trygg i mig själv, även om jag hade gått ner i vikt, säger Mohamed Al-Ashiri.

Efter att ha tagit ett sabbatsår efter studenten, började han studera på Kungliga tekniska högskolan i Södertälje. Men det var inte Mohameds egen dröm att bli ingenjör. Han mådde fortfarande dåligt.

– Det var min fars dröm och jag följde den. Men det var inte vad jag ville.

Men någon gång under den perioden, under första terminen på högskolan, bestämde han sig för att vara med under ett träningspass på Narva boxningsklubb i Stockholm. Det var ett spontant beslut som skulle totalförändra hans tillvaro.

– Det var första gången jag kände mig totalt hemma. Förut blev jag nervös om någon kom fram till mig och började prata, nu är det jag som går fram och pratar med människor. Jag tror på mig själv.

I fjol flyttade Mohamed Al-Ashiri till sin bror i Stockholm och hoppade av högskolan. I dag är han 19 år och tränar i klassen supertungvikt två till tre gånger per dag. Trots att det knappt har gått sex månader sedan han började boxas, har han redan börjat spela matcher.

– Egentligen brukar det ta flera år tills man får köra matcher, men det har gått otroligt bra för mig. Ibland tränar jag med proffs eller amatör- och elitboxare. Jag tror det är min envishet med träningen och min vilja som får mig att lyckas.

Varför tror du att du hittade dig själv i just boxningen?

– Jag vet inte, jag känner att det har varit ett sätt att skipa fred med min barndom, med att bli mobbad och utfryst.

Mohamed har också sökt till Polishögskolan.

– Jag tror att jag skulle passa som polis, jag känner att jag har den psykiska och fysiska styrkan som krävs.

Men den stora drömmen är att en vacker dag kunna bli proffs i boxning.

– Det är det jag vill mest av allt och jag kommer att kämpa för det.

Föräldrarna bor fortfarande kvar i Flen och Mohamed Al-Ashiri är ofta och hälsar på.

– De är glada för att jag har hittat min grej och följer min dröm.

Nu vill han inspirera andra barn och ungdomar som mår dåligt, att tro på ljusare tider.

– Jag vill uppmana dem till att hitta en motivation och inspiration och våga tro på sig själva, det kommer att bli bra!