PĂ„ lördag kvĂ€ll kan hĂ„gade rockentusiaster höra och se honom pĂ„ restaurang Mozzarellas estrad dĂ„ han slĂ€pper sitt andra album âIâd Much Rather Be with the Noiseâ.
Numera bor Henrik Aspeborg i Stockholm sedan ett tjugotal Är tillbaka, arbetar pÄ Stockholms universitet med nÄgot helt annat Àn rockmusik, som forskningssekreterare. Han Àr bÄde docent i kolhydratsbioteknologi och rockmusiker.
â Rockmusiken ger avkoppling, Ă€r en ventil för kĂ€nslor och ett utlopp för kreativitet, sĂ€ger Henrik Aspeborg.
DÄ albumslÀpp vankas ÄtervÀnder han nu till barndomsstaden Flen och lirar garagerock med nÄgra andra Flenskillar.
Normalt Ă€r Henrik Aspeborgs RĂ„ttanson ett enmansband, men live förvandlas det till en trio dĂ€r ocksĂ„ Anders Björnlund, pĂ„ trummor och Alex Petrini MĂ„nsson, pĂ„ bas, finns med. Björnlund har sina rötter i Flen och har spelat i band som The HiJackers och The Turpentines och Petrini MĂ„nsson bor dĂ€r fortfarande och spelar i det hyllade bandet The Why Oh Whyâs.
Det mycket svenska och lite plojiga namnet RÄttanson Àr annars inget man direkt associerar till den skramliga garagerockscenen med grupper som The Nomads och Wilmer X.
â RĂ„ttanson var min lĂ„tsaskompis nĂ€r jag var liten, sĂ€ger Henrik Aspeborg. Figuren uppfanns under en svettig match innehockey och sedan var RĂ„ttanson bĂ€st i alla sporter under nĂ„gra Ă„r. Mina bröder och deras kompisar började kalla mig det, sĂ„ nĂ€r mitt första band skulle spela och vi inte hade nĂ„got namn blev det helt enkelt RĂ„ttansons.
30 Är senare behövde Aspeborg ett unikt namn för sitt soloprojekt. Tanken var att spela rock med svenska texter, men sÄ blev det nu inte. Alla lÄtar Àr pÄ engelska.
â Det kanske inte Ă€r det smartaste namnet om man vill bli spelad utanför Sverige, men det gĂ„r faktiskt över förvĂ€ntan. Möjligen lĂ„ter det lite exotiskt. Jag fick nyligen skicka över en inspelning av hur RĂ„ttanson ska uttalas till en amerikansk radiostation. Jag har insett att det finns oĂ€ndligt mĂ„nga varianter pĂ„ hur engelsktalande uttalar RĂ„ttanson.
Att ha en karriÀr som forskare och en som musiker Àr inget som Henrik Aspeborg tycker Àr mÀrkligt.
â Jag gillar bĂ„de naturvetenskap och garagerock och dĂ„ vill jag hĂ„lla pĂ„ med det. Nu Ă€r den hĂ€r kombinationen inte helt unik utan Bo Ă kerström i Torsson Ă€r minsann professor i medicinsk kemi och Ă€ven Woodie Hermanson i Sonic Surf City Ă€r framstĂ„ende forskare, sĂ€ger Aspeborg.
Hans musicerande har sitt ursprung i 90-talets svenska musikboom. 1991 lÀmnade Henrik Aspeborg Flen för studier i Uppsala. DÀr började han lira i ett band.
â Bandet hette först The Rawhides men bytte namn till Fanscene och gav ut en femspĂ„rs-CD 1997 mitt under den brinnande indiepopvĂ„gen.
Efter att ha doktorerat pÄ KTH och sett barnen vÀxa upp valde han att börja spela musik igen 2013 under namnet RÄttanson. TvÄ album har det blivit nu.
Kopplingen till Flen finns fortfarande, men förefaller sporadisk. Aspeborgs pappa bor kvar men knappt nÄgra kompisar, berÀttar han.
â Man har vĂ€l ett slags hatkĂ€rlek till staden, sĂ€ger han.
PĂ„ sin nya platta har han försökt beskriva denna mĂ€rkliga kĂ€nsla i lĂ„ten âHometown Out-Of-Townerâ. Den som besöker restaurang Mozzarella pĂ„ lördag kanske fĂ„r höra hur detta lĂ„ter.
