Polisen genomför med jämna mellanrum en enkät bland invånarna i KFV-kommunerna, där människor får svara på frågor om bland annat trygghet, vad de oroar sig för och om de utsatts för brott.

Mätningen visar att invånarna överlag upplever små problem med otrygghet och brottslighet. På en sexgradig skala, där 6 är värst och 0 betyder att det inte finns några problem över huvud taget, hamnar de tre kommunerna på omkring 1,5. Det betyder att det knappast finns några problem med otrygghet.

Men vid en titt på olika geografiska områden i kommunerna träder en mer komplex bild fram. Medan vissa områden, framför allt på landsbygden, upplevs som mycket trygga, är invånarna i andra områden mer oroliga.

I Flens kommun sticker Salsta och Hälleforsnäs ut som det område där flest känner sig otrygga utomhus om kvällarna. Även Flens, Katrineholms och Vingåkers tätorter upplevs av många som otrygga kvällstid. Mest otrygga känner sig de som bor i stadsdelen Nävertorp i Katrineholm.

Men även om det alltså finns en påtaglig oro i vissa delar av KFV-kommunerna, är det även i dessa områden en låg andel som uppger att de verkligen blivit utsatta för brott. Salsta är visserligen det område, där flest, cirka fyra procent, uppger att de blivit utsatta för våld under de senaste 12 månaderna. Men i ett riksperspektiv är detta ändå lågt. I Hälleforsnäs uppger endast en halv procent att de utsatts för våld – en av de lägsta siffrorna i hela KFV-området. Däremot sticker Hälleforsnäs ut vad gäller andelen som uppger att de blivit hotade med våld. 8 procent säger att de blivit det – högst andel av de undersökta områdena i Katrineholm, Flen och Vingåker.

Vad kan det då bero på att invånarna i vissa områden känner sig mer oroliga än i andra, trots att den faktiska brottsligheten är låg även i dessa områden?

Dennis Ejdvinsson, kommunpolis i Katrineholm och den som sammanställt undersökningen, pekar på den sociala mixen i stadsdelar som Salsta och Nävertorp i Katrineholm.

En rädsla för främlingar i spåren av en hög invandring kan också spela roll, tror polisområdeschefen Anders Gölevik.

– Förr kände man kanske igen fler människor. Det kan också vara andra omvärldsfaktorer, som gör att människor känner sig oroliga utan att det faktiskt händer något.