Både i slutet av juli och under denna vecka har tidningen fått rapporter om att det är mycket varmt inne på förvarets avdelning ett i Flen. Det gör det bland annat svårt att sova på nätterna för de förvarstagna. De förvarstagna ska ha framfört synpunkter om värmen på de möten som hålls varje söndag med personalen.

Redan i maj skrev tidningen om att det var varmt på förvaret, då på avdelning tre och fyra. Enligt Owe Hammarling, sektionschef på förvaret i Flen, är problemen med värme på avdelning tre och fyra, som är nya avdelningar, nu åtgärdade. Det har installerats sex stycken luftkonditioneringsanordningar på varje avdelning samt att förnster har isolerats från solljus.

Owe Hammarling säger vidare att problemen med varm luft på avdelning ett är ett nytt ärende.

– Det är den långa perioden av värme som har gjort att byggnaden har blivit varm. Vi har jobbat på avdelning ett i många år och inte haft problem. De senaste två dagarna, (måndag och tisdag, red. anm) har det varit helt okej temperatur.

Har du mätt temperaturen?

– Jag har inte haft temperaturmätare med mig men det har varit vanlig inomhustemperatur även om det inte har varit 18 grader. Vi har inte gjort så mycket åt det för alla firmor som håller på med installation har varit upptagna eller har haft semester.

Har ni försökt att få tag i någon firma?

– Nej, inte till avdelning ett. Det har varit en markant skillnad mellan avdelning tre och fyra och ett.

Enligt Owe Hamarling är det en annan riktning på en stor del av byggnaden där avdelning ett ligger och därmed utsätts inte byggnaden för lika mycket solljus som de andra avdelningarna.

– Visst har det varit varmt på avdelning ett också men vi fick prioritera de avdelningar där det var värst.

Har ni inte gjort några åtgärder på avdelning ett?

– Nej, inte nu. Man får tänka på att vi har haft den varmaste sommaren på 250 år. Nu är värmen på väg ned. Vi är på väg mot hösten. Vi måste ha lite is i magen. Att vidta stora åtgärder nu mot den värme som har varit är inte aktuellt i det här läget.

Samtidigt är personerna instängda och att vänta på hösten, även om de inte sitter i förvaret så länge, borde vara en klen tröst mot värmen?

– Det är vi väl medvetna om. Vi jobbar med de metoder vi har. Vi öppnar upp rastgårdarna så mycket vi kan. Men de åsikter som har kommit fram till mig är framför allt från anställda.