Men Malin Diaz ser sig inte som någon revolutionär.
- Nej, men det känns bra. Jag är glad, Viktor (Eriksson, tränaren) är glad och alla är glada, säger Diaz.
Efter fjolårets möte mot Kristianstad i mitten av augusti (matchen slutade 1-1) konstaterade Malin Diaz att det spel laget anammade då knappast gynnande hennes sätt att spela fotboll.
- Det känns inte som att vi har den filosofin som passar mitt spel, sa hon då när bollarna slogs långt från mittbackar mot anfallare.
Nu, nio månader sedan, skiner Malin Diaz igen. Liksom hela Eskilstuna United.
Det nya 3-5-2-spelet har gett maximala tolv poäng på fyra omgångar och laget har ännu inte släppt in något mål.
Och framför allt – de långa ”lycka till”-bollarna mot Gaelle Enganamouit är borta, i stället får spelande centrala mittfältare som Malin Diaz, Sofie Persson och Petra Larsson bollen på fötterna i stället för att vrida på nacken i varje uppspel.
Det har gett United större spelövertag rent spelmässigt och har även betytt poäng och noll insläppta mål så här långt i årets allsvenska.
- Har vi bollen kan inte motståndarna göra mål. Har man ett bra anfallsspel kan det också vara ett bra försvar, menar Malin Diaz.
- Men jag tycker ändå att vi blandar väldigt bra. Vi spelar långt när det behövs men kan ändå ta det lugnt och spela bollen efter marken när vi vill, fortsätter hon.
Mot Kristianstad i lördags var det just den spelmässiga dominansen som gav United ett kraftigt övertag i första halvlek. Sara Thunebro hann bränna en straff och Gaelle Enganamouit ett friläge innan utdelningen kom retroaktivt i andra.
När Kristianstad hade krigat sig in i matchen spelmässigt igen – dock utan att skapa några heta målchanser – kom så först Malin Diaz igenom mitten, laddade och sköt ett skott som med hjälp av lite ytterskruv letade sig in vid den bortre stolpen efter 61 minuters spel.
Åtta minuter senare blev Petra Larsson serverad ett perfekt skottläge av Enganamouit och missade inte upplägget utan smashade dit spiken i kistan med sitt 2-0-mål. Passande läge för Både Diaz och Larsson att spräcka sina personliga målnollor i Unitedtröjan.
- Jag trivs jättebra att spela med Sofie och Petra. Det känns som att vi har hittat varandra, vi lär känna varandra och att vi fortsätter att ta kliv. Jag gillar ju att spela kortpassningsspel, ha mycket boll och så länge laget mår bra av det fortsätter jag gärna med det, säger Diaz.
Men om inte du är revolutionären, vem är det då. Hade ni något möte där ni tillsammans bestämde att ni vill spela mer efter marken?
- Nej, egentligen inte. Det har kommit med sig själv naturligt, folk känner sig säkra och är nöjda med ett nytt spelsystem, säger Diaz med ett leende.
Tränaren Viktor Eriksson berättar att det funnits viss självkritik med i beslutet och att han ville utveckla lagets anfallsspel.
- I fjol var anfallsspelet väldigt enkelspårigt, rakt och lite för mycket på slump. Det är den största anledningen till förändringen för att nu kunna anfalla på lite olika sätt. Men vi kan ändå glädjas åt att det fina försvarsspelet från i fjol hängt med trots att vi tummat lite på det med att ta större risker, säger revolutionär Eriksson.
Diaz ser sig inte som revolutionären
I fjolårets bortamöte med Kristianstad gnällde hon över att bollen skickades upp över hennes huvud och långt ifrån fötterna. Nu har långbolls-United blivit s-p-e-l-a-n-d-e United.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!