Man kan tycka vad man vill om sättet som Ståhl petades på. Örebroaren trodde så sent som för bara några dagar sedan att han skulle få fortsätta.
Inte så snyggt skött av City. Men fotbollsvärlden är smutsig även på lägre nivåer och hur som helst var det smidigare än i fjol då den sparkade duon bara timmar innan Ståhls ankomst var ovetande.
MEN NOG om det. City är en division 2-förening. Styrelsen jobbar ideellt och gör verkligen sitt yttersta för att det ska bli bra.
Att saker sedan sköts lite sisådär ibland är lätt hänt.
DANIEL WIKLUND tar över. Vilket förstås inte är någon skräll. Fick redan då han kontrakterades som talangcoach i somras känslan av att det nog fanns tankar på att försöka få honom att ta större ansvar än så.
NU BLIR den förre allsvenske tränaren spindeln i nätet.
Och efter att ha hört Wiklunds första programförklaring i går så låter det ... ja, proffsigt.
Har för övrigt alltid gillat Wiklunds syn på fotboll. Han vill framåt. Gneta är det inte tal om och att han precis som för fem år sedan fortfarande tycker att det är roligare att vinna med 4–3 än 1–0 är befriande.
CITY HAR misslyckats helt två år i rad. Inte minst på spelarsidan där värvningarna floppat.
Det är dock inte lätt att locka bra killar med spel i tvåan. Men ska City lyckas är det kanske nu. Klubbens överlägset största stjärna blir tränaren.
Vilket spelare som vill något borde tilltalas av.
EN OERHÖRT tuff utmaning väntar dock. Vilket Wiklund vet.
Han måste få spelare i Eskilstuna att träna hårt utan att vara garanterade plats i startelvan.
Men någon gång ska väl förbannelsen brytas. Wiklund förde Åtvidaberg till Allsvenskan efter sådär 300 år i lägre divisioner.
Att lyckas i City borde därför inte vara omöjligt. Om än på papperet svårare ...