Aron har på grund av starka prestationer under både december och januari nominerats till januari månads kandidat till Kvartalets idrottsprofil. Dels fick bollmotaren Eskilstunalaget att klättra i elitserietabellen under slutet av året tack vare tre raka segrar. Dels deltog han i EM i Danmark i januari som representant för sitt hemland Island. Som bekant slutade ö-nationen femma i Europa och Arons starkaste bedrift var förmodligen mötet med Ungern där han fick spela nästan 48 minuter (kom upp i 40 i räddningsprocent).
I förra veckans elitseriematch mot Skövde var han också riktigt skarp, framför allt under första kvarten.
Hösten var det tung för dig – men vad hände egentligen i december?
— Jag visste att jag skulle till EM i Danmark och hade tankarna inställda på det. Det var i alla fall en av anledningarna till att det gick så bra.
När Aron kom till Sverige i höstas ändrade han lite sin spelstil. Målvaktstränaren Janne Ekman fick honom att spela lugnare och hamna rätt i stället för att "bara" rädda skotten. Det spekulerades i att förändringen var orsaken till att han inte var så säker i buren. Själv säger han att anledningen till uppförsbacken var att det tog tid för honom att komma in i laget och greppa spelstilen.
— Alltihop handlar egentligen om att ha tålamod och ge tid för förändringar, och den tiden fick jag. Att ha tålamod är viktigast av allt när du är med om stora förändringar.
Vad är största skillnaden mellan spel på Island jämfört med Sverige?
— Oj, det är mycket som är annorlunda här. I Sverige är spelarna till exempel mycket snabbare på plan och spelet har högre intensitet.
En annan omställning är de långa och många resorna som inte kan jämföras med vad han varit med om på Island.
— Här kan vi få resa i upp till åtta timmar i sträck, det kan vara svårt att fokusera på en match direkt efter det.