Handbollen ligger många steg efter fotbollen när det gäller att attrahera ungdomar med invandrarbakgrund. Det vill Guif ändra på och sjösätter snart en mångfaldssatsning som har föregåtts av ett digert förarbete.
– Vi har gjort förstudier i två-tre år och har analyserat Eskilstuna som stad. Det händer mycket positiva saker i Eskilstuna och det finns många föreningar som gör ett fantastiskt jobb, säger Kristoffer Sandberg som leder integrationsprojektet tillsammans med Guif:s ordförande CG Hjelm.
Under förstudien har de ansvariga för projektet träffat många föreningar och engagerade personer i Eskilstuna. Kristoffer Sandberg lyfter fram föreningar som Eskilstuna friidrott, TK Hobby och Eskilstuna basket som förebilder på olika integrationsområden.
– Eskilstuna friidrott är en framgångssaga utan dess like. Jag tror att de har runt 180 nationaliteter representerade i sin förening. Vi har tittat på vad de har gjort och vilka lärdomar de har dragit av sin resa, säger Kristoffer Sandberg.
Resultatet av förstudien är att Guif kommer att satsa på att starta upp bollskolor och ungdomsverksamheter i strategiskt utvalda områden. Det handlar om områden där det bor få med invandrarbakgrund men som gränsar till invandrartäta områden.
– Det här är en integrationssatsning, inte en segregationssatsning. Det hade varit enkelt för oss att starta en handbollssektion i Skiftinge eller Fröslunda och sedan kommer det bara invandrare dit. Det är viktigt att mötas och att har idrotten som en arena. Det primära är inte att hitta fler handbollsspelare, det primära är att få till en bra integration.…
Tanken är att starta upp verksamheter i bland annat Mesta, Lundby och Borsökna där Guif av tradition hittar många spelare. Stadsdelar som angränsar till de invandrartäta områdena Lagersberg, Fröslunda respektive Skiftinge. På så sätt hoppas man få till en integrering. Dessutom kommer Guif att satsa mer på att informera om handboll som lagsport samt utbilda invandrarfamiljer i närdemokrati och föreningsverksamhet.
I dag har mindre än en procent av föreningens ungdomsspelare utomnordisk bakgrund. Det kan jämföras med Eskilstuna som stad, där ligger den siffran på 20 procent.
– Jag vill att Guif ska vara som ett tvärsnitt av Eskilstuna som stad, det är vi långt ifrån i dag. Men det finns en stor potential.
Varför har handbollen generellt inte kommit längre när det gäller integration?
– Dels har vi inte marknadsfört oss tillräckligt bra i till exempel skolor. Handboll är svårt att spela spontant som fotboll och det är även kulturellt betingat. I vissa kulturer anses handboll vara en tjejsport, vilket borde innebära att vi skulle attrahera tjejer med invandrarbakgrund, men det har vi inte heller gjort.
I början av augusti ska ledare, ungdomsspelare och spelare från representationslaget delta i ett läger i Lindesberg som ska förankra integrationssatsningen. Även supporterföreningen är delaktiga. Målsättningen är att till 2018/19 öka antalet aktiva ungdomar från 400 till 800, varav integrationssatsningen förväntas bidra med 100-150 ungdomar.
– När man är en ambassadör för en stad vill det till att man är en spegelbild av den staden och finns till för alla och att alla känna sig välkomna. När vi har 100-150 ungdomar men invandrarbakgrund har vi nått snittet. Men målsättningen är att det här ska vara en normal del av vår verksamhet, ett självspelande piano som vi inte behöver fundera över. Nu behöver vi dock en puff i rätt riktning.